Mattias Svensson
Trots lågkonjunktur skjuter kostnaden för ränteavdrag i höjden. Statistiken visar att pengarna främst hamnar hos de rikaste – och att skillnaderna mellan kön, ålder och geografi är stora.
Klyftorna är tydliga i de senaste siffrorna från SCB, där det framgår att ränteavdraget gynnar vissa grupper oproportionerligt mycket. En av de största vinnarna är medelålders män med höga inkomster boende i Danderyd. I genomsnitt fick de tillbaka 40 736 kronor för inkomståret 2023. Samtidigt fick äldre kvinnor i låginkomstkommuner som Dorotea i snitt bara 1 018 kronor, rapporterar SVT Nyheter.
– Det är en jättehög summa. Det är pengar man skulle kunna lägga på annat, säger Roine Vestman, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, om statens totala utgift.
Statens kostnader för ränteavdrag har nämligen mer än fördubblats på bara några år – från 28 miljarder för inkomståret 2020 till hela 61 miljarder 2024. Det motsvarar ungefär hälften av det svenska försvarsbudgeten samma år.
Bakgrunden är enkel: staten betalar upp till 30 procent av räntekostnaderna på bolån för att fler ska ha råd att köpa bostad. Men den snabba ränteuppgången har lett till en dramatisk ökning i vad systemet kostar.
SVT har med hjälp av SCB kartlagt vilka som faktiskt får störst del av ränteavdragen. Resultatet? 43 procent av bidraget gick till den fjärdedel som tjänar mest – det vill säga personer med en månadsinkomst på minst 52 000 kronor.
Geografiskt är det också tydligt vilka som gynnas mest. Höginkomstkommuner som Danderyd, Lidingö och Nacka toppar listan, medan kommuner med lägre fastighetspriser – som Norsjö, Malå och Vilhelmina – ligger i botten.
Även köns- och åldersfördelningen är skev. Män får mer än kvinnor, och medelålders mer än unga och äldre. Statistiken blir konkret i en jämförelse mellan Solhem och Tensta norr om Stockholm. Bara en väg skiljer områdena – men skillnaden i återbetalda räntekostnader är stor.
Enligt SCB hänger det ihop med att de som har stora lån och därmed höga räntekostnader är de som får mest tillbaka.
Förutom snedfördelningen väcker systemet även frågor om effektivitet. Pengarna från ränteavdragen skulle kunna användas till andra samhällsbehov, menar kritiker – särskilt nu när notan stiger i rekordfart.