Ida Hansson
En ny rapport visar att hushåll kan spara tusentals kronor när en lågprisbutik etableras på orten. Men trots effekterna för konsumenterna försvårar kommunernas planarbete och regler möjligheten för kedjorna att växa.
Enligt Konkurrensverket saknade var tredje kommun i Sverige en lågprisbutik år 2022. Totalt rörde det sig om 102 av landets 290 kommuner. Myndigheten har konstaterat att plan- och byggarbetet ofta bromsar lokala initiativ och därmed begränsar konkurrensen.
Lidl, som i dag driver 208 butiker runt om i landet, vill öppna mellan sju och tio nya varje år. Men processen tar tid, menar försäljnings- och fastighetsdirektören Niclas Kjellman.
– Den absolut största utmaningen vi har nu är hur kommunerna tolkar plan- och bygglagen och att många säger nej till just handel med mat. Plus att handläggningstiderna är väldigt långa om vi vill ändra en befintlig plan, säger han till SVT Nyheter.
Företaget vill därför se både en förändring av plan- och bygglagen och ett borttagande av de konkurrensklausuler som gör att en aktör kan blockera en annan från att etablera sig i ett område. Regeringen har redan gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader för nya livsmedelsbutiker, och resultatet ska redovisas i vår.
Samtidigt visar Matpriskollens rapport vilken skillnad en lågprisbutik kan göra för hushållen. En barnfamilj som konsekvent väljer lågprisbutiken kan spara upp till 22 000 kronor om året. Och även de som inte byter butik tjänar på att en konkurrent finns i närheten – i genomsnitt 7 000 kronor per hushåll tack vare pressade priser.
– Man behöver inte ens börja handla i den butiken för att få det bättre. Rapporten pekar på att priset ändå kommer sjunka i de andra butikerna, säger Ulf Mazur, vd för Matpriskollen.
Mazur kallar det en ”dubbeleffekt”: konsumenten får ett billigare alternativ samtidigt som övriga butiker tvingas sänka sina priser.
