Mimmo Wiestål Fischetti
Sverige får hård kritik i en ny granskning från FN:s rasdiskrimineringskommitté CERD. Kommittén slår fast att hatbrotten är många, att få leder till domar och att flera nya politiska reformer riskerar att öka etnisk profilering. Fredrik Malmberg på Institutet för mänskliga rättigheter säger att utvecklingen är så allvarlig att den ”måste vara en väckarklocka”.
Hatbrott utreds sällan – ”bara sex procent” går till dom
En av de tyngsta punkterna i rapporten gäller hatbrott. FN-kommittén uttrycker oro över att hatbrott är vanliga i Sverige och att rättsväsendet sällan lyckas driva fallen hela vägen. Enligt FN:s sammanställning leder ungefär sex procent av anmälningarna till fällande dom, skriver tv4.
Detta beskrivs som ett tecken på brister i både förebyggande arbete och i möjligheten för utsatta att få upprättelse, enligt CERD:s slutsatser.
Vandel och säkerhetszoner pekas ut som riskområden
Rapporten riktar också in sig på regeringens rättspolitiska reformer. Särskilt nämns förslaget om skärpta vandelskrav samt de så kallade säkerhetszonerna, tidigare kallade visitationszoner. FN bedömer att zonerna kan slå oproportionerligt mot personer med utländsk bakgrund och öka risken för rasprofilering, även av barn som inte är misstänkta för brott, enligt tv4.
I en separat FN-reaktion har kommittén dessutom beskrivit zonerna som oförenliga med konventionens skydd mot diskriminering. Regeringen har avvisat den tolkningen och säger att lagstiftningen tagits fram med diskrimineringsriskerna i åtanke.
Barn berättar om rasism i skolan
Kritiken får stöd av vittnesmål från barn och unga. Rädda Barnen har intervjuat 74 barn runt om i landet och samlat deras erfarenheter i en rapport om rasism i skolan. Barnen beskriver ett vardagsklimat där de ofta känner sig utpekade eller sämre behandlade.
Flera av citaten i rapporten är hårda:
“Man måste bevisa sig mer om man har utländsk bakgrund”
“Alla har minst en rasistisk lärare”
“Jag skulle vilja att de en gång behandlade mig som alla andra”
Durar Asad från Rädda Barnens ungdomsförbund säger att barnen vill se att politiken erkänner rasismen som ett strukturellt problem, skriver Tv4.
”Rasism har normaliserats i Sverige”
I TV4 Nyhetsmorgon går Fredrik Malmberg längre och menar att läget inte bara handlar om enskilda incidenter:
– Det här måste vara en väckarklocka. Rasism har normaliserats i Sverige och det genomgriper hela samhället, säger han till tv4.
Han pekar särskilt på skolmiljön och ungas vardag som en tydlig indikator på hur normaliseringen tar sig uttryck.
Regeringen: arbetet växlas upp inför valåret
Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) svarar att regeringen ser rasism och hatbrott som ett prioriterat område och vill intensifiera insatserna. Hon säger också att politiken måste ta ansvar för tonläget i debatten.
– Vi politiker och representanter behöver verkligen se till så att vi inte bidrar på olika sätt till den här polariseringen och till ett mycket hårdare samhällsklimat, säger hon.
Vad händer nu?
CERD:s rekommendationer från granskningen den 5 december 2025 uppmanar Sverige att stärka uppföljningen av arbetet mot rasism, förbättra hatbrottsutredningar och se över reformer som kan leda till diskriminering. Hur regeringen omsätter kritiken i konkret politik blir en fråga som lär växa under valåret 2026.
