Reform UK:s uppgång och den osäkra framtiden för Storbritanniens stöd till Ukraina (Analys)

Reform UK:s snabba uppgång i opinionsmätningarna har börjat omforma Storbritanniens politiska landskap, utmana de traditionella partiernas dominans och väcka nya frågor om landets framtida inriktning.

Ett nytt Storbritannien växer fram: Reform UK leder när väljarna vänder sig bort från de gamla partierna

Sedan parlamentsvalet 2024, som förde Keir Starmer till makten som Storbritanniens premiärminister, har Labourpartiet drabbats av ett betydande tapp i de senaste opinionsmätningarna. Enligt mätningar publicerade av Politico talar siffrorna för sig själva.

I parlamentsvalet 2024 var resultaten följande: Labour fick 34 procent av rösterna, det konservativa partiet 24 procent och Reform UK 14 procent, vilket gjorde dem till de tre största partierna vid den tidpunkten.

I dag ser situationen helt annorlunda ut. I de senaste opinionsmätningarna, uppdaterade den 8 december 2025, leder Reform UK med 27 procent, följt av Labour med 18 procent och de konservativa med 17 procent.

Denna förändring belyser ett snabbt föränderligt politiskt landskap i Storbritannien och speglar en växande känsla bland väljarna av att de vill ha något annat från sin regering.

Reform UK som en gravitationskraft på högerkanten

Det konservativa partiet har inte straffats i opinionsmätningarna på samma sätt som Labourpartiet. Detta kan tyda på att partiet varit relativt framgångsrikt i att anpassa sig till och förstå den genomsnittliga brittiska väljarens behov. En annan förklaring kan dock vara Reform UK:s existens.

Genom sin blotta närvaro drar Reform UK den högerorienterade sidan av brittisk politik längre åt höger och fungerar som en slags politisk gravitationskraft.

Detta lockar fler väljare till högeridéer i stort. Samtidigt kan väljare som uppfattar Reform UK som alltför extremt välja att stanna kvar hos, eller återvända till, det konservativa partiet.

Man kan därför hävda att de konservativa åtminstone delvis skyddas från större förluster genom Reform UK:s förmåga att attrahera och mobilisera högerorienterade väljare.

Särskilt i jämförelse med Labours kraftiga nedgång i de senaste mätningarna tyder detta på att Reform UK varit mycket effektivt i att omforma dynamiken inom den brittiska högerpolitiken.

Vad avser Reform UK att göra i frågor som rör EU och Ukraina?

Det är svårt att exakt fastställa hur Reform UK:s utrikespolitik ser ut, eftersom partiet i stor utsträckning är upptaget av invandring som sin främsta fråga.

Nigel Farage har dock gjort flera uttalanden som kan användas för att bedöma hur hans linje skulle kunna se ut om han vore premiärminister. Enligt Politico har han sagt att det är ”förmodligen nödvändigt” att Ukraina går med i Nato.

Samtidigt har Farage också hävdat att ”vi har provocerat fram detta krig”, med hänvisning till Nato:s och Europeiska unionens agerande.

Samtidigt har han visat gemensam grund med andra västliga ledare genom att föreslå att en säker väg framåt för Ukraina — en som skulle kunna säkerställa varaktig fred — vore ett Natomedlemskap som ett sätt att avskräcka ytterligare rysk expansion.

Vad Reform UK:s väljare tycker om Ukraina

Än viktigare är dock frågan om vad Reform UK:s väljare anser om stödet till Ukraina. Enligt YouGov är väljare som stöder Reform UK betydligt mindre benägna att beskriva sig själva som antiryska jämfört med väljare från andra partier.

Vid en jämförelse mellan Reform UK:s väljare och konservativa väljare uppger endast 48 procent av Reform UK:s anhängare att de är antiryska, jämfört med 79 procent av de konservativa väljarna.

Detta innebär inte direkt att Reform UK:s väljare motsätter sig stöd till Ukraina, men det antyder att de kan vara mer tveksamma till att stödja ekonomiskt bistånd eller utplacering av fredsbevarande styrkor.

Dessa resultat ligger nära Farages egen retorik, särskilt när han antyder att Ryssland i viss utsträckning pressades in i konflikten av västliga åtgärder.

Samtidigt har Farage i en BBC-intervju också sagt att Storbritannien bör vara berett att skjuta ner ryska flygplan om de kränker Natos luftrum.

Som ett resultat av detta förblir Reform UK:s exakta utrikespolitik osäker, men Farages uttalanden pekar på en hållning som i stort sett är stödjande gentemot Ukraina, men betydligt mer försiktig och mindre interventionistisk än den som präglat Storbritanniens traditionella regeringspartier.

Så vad händer nu?

Sammantaget belyser Reform UK:s framgångar en bredare omvandling inom brittisk politik, där väljarnas frustration över de etablerade partierna har öppnat utrymme för nya och mer omvälvande krafter.

Även om partiets utrikespolitik fortfarande är ofullständigt utvecklad, tyder Nigel Farages uttalanden och Reform UK-väljarnas attityder på en hållning som varken är öppet prorysk eller fullt ut i linje med den interventionistiska konsensus som har präglat Storbritanniens politik sedan kriget i Ukraina inleddes.

I stället förefaller Reform UK representera ett mer skeptiskt och försiktigt förhållningssätt, format av oro kring Natos utvidgning, västvärldens ansvar och gränserna för militärt engagemang.

När partiet fortsätter att vinna stöd kan just denna tvetydighet bli en av dess mest betydelsefulla egenskaper — med betydande konsekvenser för Storbritanniens roll i Europa och dess åtagande gentemot Ukraina.

Källor: Politico–YouGov