Sveriges betalningssystem kan få stora problem vid en kris. Det varnar Riksbanken för och pekar särskilt på landets beroende av internationella kortjättar.
Just nu läser andra
I dag sker mer än 90 procent av alla betalningar i svenska butiker med kort, och en stor del av infrastrukturen bakom betalningarna drivs av amerikanska företag. Det kan bli ett problem om tekniska störningar eller geopolitiska konflikter påverkar infrastrukturen.
Varningen kommer från Riksbankens ledning i en debattartikel i Dagens Nyheter, vilket Nu.se rapporterar om.
Sverige halkar efter i snabba betalningar
Samtidigt lyfter Riksbanken en annan svaghet i det svenska systemet.
Trots att Sverige räknas som ett av världens mest digitaliserade länder går det fortfarande inte alltid att genomföra direkta banköverföringar mellan företag under helger
Betalningar kan i vissa fall dröja från fredag eftermiddag till måndag morgon.
Läs också
Riksbankens ledning beskriver situationen som svår att förstå i ett modernt digitalt samhälle och jämför med hur andra tjänster fungerar.
Enligt debattartikeln ligger flera av Sveriges nordiska grannländer längre fram. I exempelvis Danmark och Finland är direkta betalningar dygnet runt redan standard.
Riksbanken ställer tre krav på bankerna
Mot den bakgrunden vill Riksbanken nu se förändringar i hur betalningar fungerar i Sverige.
Bland annat efterfrågas:
- Fler realtidsbetalningar: Bankerna bör erbjuda fler alternativ än Swish för att skicka pengar direkt mellan konton.
- Offline-funktion för Swish: Tjänsten bör kunna användas även om internet ligger nere.
- Samarbete med Europa: Swish bör kopplas till liknande betalsystem i Norden och EU.
Lagstiftning kan bli nästa steg
Riksbanken skickar samtidigt en tydlig signal till banksektorn.
Läs också
Om bankerna inte presenterar en trovärdig plan för förbättrade betaltjänster före mars 2027 kan myndigheten driva på för ny lagstiftning som tvingar fram förändringar.
I debattartikeln framhåller Riksbankens ledning också att tidigare digitala lösningar som Bank-ID och Swish utvecklades för samhällsnytta – inte enbart för affärsintressen.
Källa: Nu.se