Jens Asbjørn Bøgen
Den belarusiske presidenten har gjort ett uppseendeväckande påstående om en av Europas mest omstridda flyghändelser.
Fyra år efter att ett Ryanair-plan tvingades landa i Minsk har Alexander Lukasjenko erkänt att en KGB-agent fanns ombord, rapporterar Express.co.uk.
Erkännandet kastar nytt ljus över en händelse som allmänt har fördömts som ett ”statssponsrat kapning” och väcker nya frågor om motiven bakom den.
Ett omdirigerat flyg
I maj 2021 beordrades ett Ryanair-plan, en Boeing 737 på väg från Aten till Vilnius, plötsligt att landa i Minsk efter att de belarusiska myndigheterna hävdat att det fanns ett bombhot.
Ett MiG-29-stridsflygplan avlyste planet, som hade 132 passagerare ombord.
Två passagerare – oppositionsaktivisten Roman Protasevitj, då 26 år, och hans flickvän, den ryska juriststudenten Sofia Sapega, 23 – greps efter landningen. De övriga passagerarna kunde fortsätta sin resa några timmar senare.
Internationella regeringar fördömde snabbt incidenten och beskrev den som ett brott mot civil luftfartslagstiftning och en handling av statlig skrämsel.
Kraftig internationell reaktion
Enligt Europeiska unionen och andra västländer ledde den tvingade omdirigeringen till omfattande sanktioner mot Belarus, bland annat restriktioner mot det statliga flygbolaget Belavia.
Straffåtgärderna beräknas ha kostat landet upp till tio procent av dess BNP och ytterligare fördjupat dess ekonomiska isolering.
Trots den internationella upprördheten hävdade Lukasjenko nu att operationen var ett underrättelseuppdrag:
”Vi grep oppositionsledaren Protasevitj. Men i själva verket är han vår underrättelseofficer. Jag godkände operationen personligen.”
Han sade att Protasevitj hade ”arbetat undercover bland oppositionen i exil”, medan Sapega påstås inte ha känt till hans verkliga roll.
En annan version
Protasevitj hade länge setts som en dissident och redaktör för en populär regeringskritisk Telegram-kanal. Hans gripande sågs som en del av Lukasjenkos hårda nedslag mot oliktänkande efter det omstridda presidentvalet 2020.
Kort efter gripandet visade han sig i belarusisk statlig tv där han erkände brott och prisade Lukasjenko – med synliga märken på handlederna som människorättsorganisationer kopplade till tortyr.
I maj 2023 dömdes Protasevitj till åtta års fängelse för ”extremistisk verksamhet”, men benådades några veckor senare.
Hans nya uttalande – ”Ja, jag kan bekräfta denna information, men just nu kan jag inte säga mer” – tycks stödja Lukasjenkos senaste påstående.
Efterspel och sanktioner
Sapega åtalades för ”att ha uppviglat till socialt hat” och för att ha läckt personuppgifter. Hon dömdes till åtta års fängelse men benådades 13 månader senare och skickades tillbaka till Ryssland.
Ryanairs vd Michael O’Leary beskrev händelsen 2021 som en ”statssponsrad kapning” och sade att piloten knappast hade något verkligt val annat än att lyda ordern.
Det påstådda bombhotet som rättfärdigade omdirigeringen avfärdades senare av flygexperter som ogrundat.
Sanktionerna mot Belarus kvarstår och riktas fortfarande mot Belavia och andra statliga organ.
Händelsen har ytterligare cementerat Lukasjenkos rykte som internationell paria och visat de höga kostnaderna för hans regims underrättelseoperationer.
En kostsam operation
Om Protasevitj verkligen arbetade för den belarusiska KGB verkar den tvingade landningen ha slagit tillbaka spektakulärt.
Åtgärden väckte internationell vrede, orsakade ekonomiska förluster och skadade Minsks diplomatiska anseende – utan någon tydlig strategisk vinst.
Den belarusiska säkerhetstjänsten, som fortfarande bär sitt sovjetiska namn KGB, behåller sitt fruktade rykte för övervakning och repression. Lukasjenkos senaste avslöjande – fyra år efter omdirigeringen – förändrar berättelsen om en av Europas mest ökända moderna flygincidenter.
Källor: BBC, Reuters, AP, Express.co.uk
