Ida Hansson
Vladimir Putin har formellt avslutat det kärntekniska samarbetsavtalet med USA om hantering av plutonium. Beslutet markerar slutet för ett av de sista säkerhetsavtalen som tillkom efter kalla kriget – och väcker oro för en ny kärnvapenkapplöpning mellan stormakterna.
Vladimir Putin har formellt avslutat det kärntekniska samarbetsavtalet med USA om hantering av plutonium. Beslutet markerar slutet för ett av de sista säkerhetsavtalen som tillkom efter kalla kriget – och väcker oro för en ny kärnvapenkapplöpning mellan stormakterna.
Ett arv från kalla kriget
Avtalet, som undertecknades år 2000, innebar att Ryssland och USA skulle förstöra 34 ton vapenplutonium vardera – tillräckligt för tusentals kärnstridsspetsar. Syftet var att minska risken för spridning av kärnvapenmaterial efter att stora arsenaler demonterats.
Från militärt avfall till civilt bränsle
Plutoniet skulle enligt planen omvandlas till bränsle för civila kärnkraftverk. Ryssland ratificerade avtalet 2011, och den praktiska processen skulle inledas 2018. Målet var att visa att både Moskva och Washington tog ansvar för global kärnsäkerhet.
Samarbetet kollapsar
Men redan 2016 satte Ryssland stopp. Kreml anklagade då USA för att ha brutit mot sina åtaganden och använde det försämrade förhållandet som förevändning för att frysa samarbetet. Sedan dess har avtalet varit i limbo.
Sanktioner och politiska krav
Putin motiverade beslutet med att USA:s ”fientliga handlingar” hotade den strategiska stabiliteten. Han krävde att sanktionerna efter annekteringen av Krim skulle hävas innan något nytt samarbete kunde diskuteras.
En formell uppsägning
I oktober 2025 godkände det ryska parlamentet ett lagförslag som banade väg för ett definitivt avhopp. Kort därefter undertecknade Putin beslutet som formellt avslutade plutoniumavtalet med USA – ett steg som väckte oro i både Washington och Bryssel.
Ett sammanbrott för kärnvapenkontrollen
Rysslands beslut sätter punkt för ett av de sista stora avtalen om kärnvapensäkerhet mellan stormakterna. Samtidigt ökar spänningarna kring Ukrainakriget, och risken för kärnvapenretorik eller nya tester växer.
Nya prov väcker kritik
Samma vecka bekräftade den ryska generalstabschefen Valerij Gerasimov att ett nytt test av den kärndrivna kryssningsroboten Burevestnik hade genomförts. USA:s president Donald Trump kallade testet ”olämpligt” och uppmanade Putin att i stället fokusera på att avsluta kriget i Ukraina.
Fortsatt osäkerhet kring framtida avtal
Putin har uttryckt en vilja att bevara vissa begränsningar för strategiska kärnvapen inom ramen för det så kallade New START-avtalet. Men förhandlingarna med USA har stått stilla, och nuvarande avtal löper ut i februari 2026.
Ett steg bort från stabilitet
Avhoppet från plutoniumavtalet och de nya vapentesterna visar en tydlig kursändring i Moskvas politik, enligt Kyiv Independent. Där det tidigare fanns försök till nedrustning, finns nu ökad konfrontation och osäkerhet – något som försvagar den globala säkerhetsordningen.
