Jens Asbjørn Bøgen
Om väst inte tar den nya cyberfronten på allvar kan det få enorma konsekvenser.
Om väst inte tar den nya cyberfronten på allvar kan det få enorma konsekvenser.
Rysslands cyberstrategi
Kreml betraktar inte längre cyberteknologi enbart som ett försvarsverktyg, utan som ett offensivt vapen i sin globala kamp mot väst.
Enligt tidskriften Foreign Affairs är ledande ryska cybersäkerhetsföretag i allt högre grad integrerade med landets militär och underrättelsetjänster – en koppling som Moskva numera marknadsför öppet och alltmer offensivt världen över.
Toppmöte i Sankt Petersburg
I april 2024 stod den tidigare sekreteraren i Rysslands säkerhetsråd, Nikolaj Patrusjev, värd för ett toppmöte i Sankt Petersburg. Tillsammans med underrättelsechefen Sergej Narysjkin talade han till representanter från Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern.
Temat för mötet? ”Informationssuveränitet” – Kremls kodord för cybersystem utformade för att motverka västerländskt inflytande.
Rysk teknik till regimer med gemensamma intressen
Patrusjevs budskap var tydligt: Rysslands ledande cybersäkerhetsföretag står redo att hjälpa andra stater att hävda kontroll över sina digitala infrastrukturer.
Regeringar från Brasilien, Sudan, Thailand, Uganda, Iran och Kina deltog – och många tog emot erbjudandet med öppna armar.
För vissa handlade det om skydd. För andra om strategisk hävstång.
Antivästlig sentiment driver intresset
För många av deltagarländerna föll Rysslands budskap i god jord. De så kallade ”Twitter-revolutionerna” – massprotester under 2000- och 2010-talen – betraktas av vissa regimer som USA-stödda destabiliseringsförsök.
Moskva presenterade sina cybersäkerhetslösningar som ett skydd mot detta upplevda hot.
Kremls globala ambitioner: Mer än cyber
Cyberteknologi utgör endast en del av Rysslands bredare strategi.
Kreml har stött grupper som Wagner och dess efterföljare Africa Corps, samtidigt som man satsar på mjuk makt – genom att etablera ryska kulturcenter och underrättelsebaser i Afrika och Mellanöstern i konkurrens med väst.
Västsanktioner mot nyckelaktörer
USA har svarat med riktade sanktioner.
År 2021 svartlistades cybersäkerhetsföretaget Positive Technologies för samarbete med den ryska säkerhetstjänsten FSB och för att ha anordnat rekryteringsevenemang för underrättelsepersonal.
År 2024 följde sanktioner mot Kaspersky Lab på grund av företagets kopplingar till den ryska militären och underrättelsetjänsten.
Europa svarar på rysk cybernärvaro
Efter invasionen av Ukraina 2022 har flera europeiska stater, tillsammans med EU, börjat begränsa ryska cybersäkerhetsaktörers tillgång till deras marknader.
Syftet: att skydda känslig digital infrastruktur från ryskt inflytande.
Cyberkrigare fostrade i det fördolda
Många av Rysslands främsta cybersäkerhetsföretag har sina rötter i sovjettidens elituniversitet, där ingenjörer tränades för KGB och militären.
Dessa institutioner producerar än i dag experter lojala mot staten och skickliga i dold operativ verksamhet.
En ny Trump-era: Möjlighet för Moskva?
Med Donald Trump tillbaka i Vita huset och rapporter om en mildare amerikansk hållning gentemot rysk cyberaktivitet, kan Moskva ges ökat spelrum.
Minskad amerikansk press riskerar att bana väg för intensifierade ryska cyberoffensiver i Europa och andra delar av världen.
Att underskatta cyberarenan kan bli kostsamt
Samtidigt som USA och dess allierade riktar uppmärksamheten mot andra globala kriser, befäster Ryssland tyst sin cyberinfrastruktur i stater utanför den västliga alliansen.
Att förbise denna utveckling riskerar att skapa allvarliga säkerhetsluckor – och ge Moskva ett strategiskt övertag i utformningen av framtidens digitala världsordning.
