Ida Hansson
Den globala säkerhetssituationen har blivit märkbart mer instabil på kort tid. Efter USA:s militära ingripande i Venezuela, där landets president Nicolás Maduro tillfångatogs, har oron vuxit långt utanför Sydamerika.
Händelsen ses av många bedömare som ett brott mot etablerade internationella spelregler – med konsekvenser även för Europa.
Enligt säkerhetsexperter markerar operationen ett skifte i hur USA utövar sin makt. I stället för diplomatiska processer eller multilaterala lösningar har Washington valt en ensidig och militär väg, något som skapar osäkerhet även bland traditionella allierade.
Ett brott med den regelbaserade världsordningen
Anthony Glees, professor i säkerhets- och försvarsstudier vid University of Buckingham, menar enligt Mirror att ingripandet i Venezuela kan få långtgående följder.
Han beskriver situationen som ett tydligt avsteg från den internationella ordning som byggdes upp efter andra världskriget, där staters suveränitet och internationell rätt varit grundpelare.
I stället, menar han, riskerar USA:s agerande att legitimera liknande metoder hos andra stormakter.
När regler åsidosätts av den starkaste aktören, skapas ett utrymme för andra att göra detsamma.
Europa mer sårbart än många tror
Glees varnar för att Europa befinner sig i ett strategiskt utsatt läge.
Han pekar på att europeiska länder under lång tid lutat sig tungt mot USA:s säkerhetsgarantier – utan att fullt ut förbereda sig för ett scenario där dessa garantier inte längre är självklara.
Om Europa inte förmår stärka sin egen försvarsförmåga, finns enligt honom en risk att andra makter testar gränserna ytterligare.
Situationen i Ukraina nämns ofta som ett exempel på hur långtgående konsekvenser bristande avskräckning kan få.
Stormakterna reagerar – men hur långt går de?
Samtidigt följs utvecklingen noga av både Ryssland och Kina.
Även om båda länderna offentligt kritiserat USA:s agerande, bedömer experter att deras reaktioner sannolikt blir begränsade till diplomatiska markeringar snarare än direkta motåtgärder.
Det betyder dock inte att risken för ökade spänningar är liten. Tvärtom kan Venezuelasituationen bidra till ett mer polariserat internationellt klimat, där misstro och maktdemonstrationer blir vanligare.
Inte ett världskrig – men ökad krigsrisk
Trots det allvarliga tonläget ser Glees inte ett omedelbart globalt storkrig som sannolikt.
Däremot anser han att risken för regionala konflikter och konventionella krig i Europa har ökat markant.
Hans slutsats är att Europas säkerhet inte längre kan tas för given – och att kontinenten står inför ett vägval där ökat eget ansvar blir avgörande.
Källa: Mirror
