Mimmo Wiestål Fischetti
Många av oss har någon gång suttit på en anställningsintervju och känt hur pulsen ökar.
Man har förberett sina svar noga och valt ut kläder som känns både prydliga och professionella.
Det är ett tillfälle där varje detalj räknas och man vill visa upp sin allra bästa sida för att få jobbet.
Hoppet om en ny karriär hänger ofta på det där allra första mötet med en framtida chef.
För de flesta handlar det om att bevisa att man har rätt kunskaper och passar in i gruppen.
Att få en rättvis chans på arbetsmarknaden är något som diskuteras flitigt i det svenska samhället.
Det finns en stark önskan om att alla ska bedömas enbart efter vad de kan och inte efter hur de ser ut eller var de kommer ifrån.
Trots det visar nya siffror att vägen till ett jobb kan se väldigt olika ut beroende på vissa personliga egenskaper, skriver SVT.
Det handlar om faktorer som inte har något med personens faktiska arbetsförmåga att göra.
Flera påverkas negativt
En ny rapport från Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige har tittat närmare på hur chefer ser på sökande.
I undersökningen har femhundra företagsledare svarat på frågor om rekrytering och mångfald.
Resultatet visar att sättet en person pratar på spelar en stor roll för vilket intryck de ger.
Hela 37 procent av cheferna svarar att en förortsdialekt ger en negativ bild av den som söker jobb.
TV4 har också uppmärksammat materialet där det framgår att nästan nio av tio företag anser att de bara går på kompetens.
Samtidigt krockar den bilden med hur cheferna faktiskt reagerar på dialekter och personlig stil.
Ahmed Abdirahman är chef för Stiftelsen Järvaveckan och han ser allvarligt på de siffror som kommit fram.
Han menar att det handlar om tydliga fördomar som hindrar människor från att visa vad de går för.
Fördomar i arbetslivet
Det är inte bara språket som ställer till det vid en jobbintervju enligt undersökningen.
Många chefer reagerar också på religiösa föremål eller kläder som slöja eller kors.
Över hälften av de tillfrågade menar att sådana detaljer påverkar deras helhetsintryck på ett negativt sätt.
Ahmed Abdirahman förklarar att förortsdialekt ofta kopplas ihop med de problem som finns i vissa områden.
Han anser dock att det finns en gnutta hopp i att företagsledarna är ärliga med sina svar.
Det innebär att näringslivet börjar erkänna att dessa problem existerar på riktigt. Genom att vara öppna med sina tankar kan man också börja arbeta för en förändring.
”Det är fördomar helt enkelt som innebär att människor inte kan göra rätt för sig själva som individer.”
Detta citat visar på den frustration som finns över att människor döms på förhand.
Ahmed Abdirahman betonar hur viktigt det är att inte straffa de som verkligen vill göra rätt för sig.
”Här handlar det om att inte lägga skulden på alla, det vill säga även de som vill göra rätt för sig.”
