Mimmo Wiestål Fischetti
Från och med den 1 juli förändras reglerna för hur vi betalar i Sverige.
För många märks ingen större skillnad i vardagen, men bakom lagändringen finns ett tydligt mål: att göra samhället bättre rustat om de digitala betalsystemen slås ut.
Samtidigt väcker beslutet både stöd och kritik.
Under många år har Sverige blivit ett av världens mest kontantlösa länder.
Nu vill regeringen stärka möjligheten att använda sedlar och mynt, både för beredskapens skull och för personer som av olika skäl inte använder digitala betalningar.
Flera personer som Ekot har pratat med välkomnar förändringen. De lyfter bland annat äldre personer, turister och risken för tekniska problem som skäl till att kontanter fortfarande behövs.
Det här innebär den nya lagen
Från den 1 juli blir livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa skyldiga att ta emot kontant betalning.
Samtidigt får de största bankerna ett tydligare ansvar för kontantinsättningar och växelhantering.
Enligt regeringen ska lagen stärka Sveriges beredskap om exempelvis kortbetalningar eller andra digitala betalsystem slutar fungera.
Ett annat syfte är att säkerställa att alla, även personer som föredrar kontanter, kan köpa nödvändiga varor.
Kritiker vill se skarpare regler
Trots det breda stödet har lagen fått kritik. Lagrådet anser att reglerna riskerar att bli verkningslösa eftersom det saknas sanktioner mot verksamheter som inte följer lagen.
Björn Eriksson, tidigare rikspolischef och numera ordförande för Kontantupproret, säger i en intervju med Sveriges Radio att lagen är ett steg i rätt riktning men att den omfattar för få aktörer.
Han menar att ansvaret inte bara bör ligga på storbanker och de största butikskedjorna.
Samtidigt pekar Svensk Dagligvaruhandel på en annan utmaning.
Organisationens beredskapsansvariga Ulrika Dalin säger till Sveriges Radio att fler kontanter i omlopp också kan innebära ökade säkerhetsrisker, eftersom kriminella kan rikta in sig på verksamheter där kontanter hanteras.
Den nya lagen träder i kraft den 1 juli och väntas bli ett första steg i arbetet med att stärka kontanthanteringen i Sverige, även om debatten om hur långt reglerna bör gå sannolikt kommer att fortsätta.
