Mattias Svensson
Efter invasionen av Ukraina har Nato snabbt byggt ut sin närvaro – och Sverige är nu en aktiv del av det militära försvaret i öst.
När Ryssland invaderade Ukraina 2022 blev det en vändpunkt för Nato. Inom kort fördubblades alliansens marktrupper i Östeuropa och försvarsplaner aktiverades i en aldrig tidigare skådad omfattning.
Fyra nya multinationella stridsgrupper upprättades i Bulgarien, Ungern, Rumänien och Slovakien – utöver de befintliga i Estland, Lettland, Litauen och Polen. Totalt har antalet soldater ökat från omkring 1 000 till uppåt 5 000 i flera områden.
Satellitbilder som SVT analyserat visar att sex av dessa åtta militärbaser byggts ut med nya hangarer, kaserner, ammunitionslager och förråd. I Lettland har Ādaži-basen vuxit markant – och det är där svenska Nato-soldater nu för första gången är permanent stationerade.
Men det militära är inte hela bilden. Saboterade undervattenskablar, cyberangrepp mot hamnar och den ökade närvaron av den ryska skuggflottan i Östersjön har fått Nato att bredda perspektivet. Alliansen har därför lanserat planer för digital modernisering och motståndskraft mot hybridhot.
Grunden till denna upprustning lades redan 2014 efter Rysslands annektering av Krim, då Nato återinförde en ständig marknärvaro i öst. Men det var först efter 2022 som Ryssland officiellt klassades som ”det mest betydande och direkta hotet” mot medlemsländernas säkerhet.