Ida Hansson
Mitt i konflikten med Iran hamnar Israel i ett nytt läge – inte bara militärt, utan också politiskt i USA.
Stödet bland amerikaner har redan börjat svikta. Enligt opinionsmätningar som CNN hänvisar till ligger sympatierna för Israel på den lägsta nivån på över 20 år. För första gången väger stödet inte längre tydligt över till Israels fördel.
Det är i det läget som Donald Trump och hans administration har skickat ut flera motstridiga signaler.
Retoriken som väcker misstankar
En del av problemet handlar inte om vad som händer – utan hur det beskrivs.
Utrikesminister Marco Rubio argumenterade nyligen för att Iran utgjorde ett hot mot USA. Men resonemanget byggde på att Israel ändå planerade att attackera – och att Iran därför skulle slå tillbaka mot amerikanska mål.
Det fick det att låta som att USA agerade i efterhand, snarare än på egna initiativ.
Den formuleringen fick snabbt kritik, och tonades senare ned.
Avhoppet som gav ny bränsle
Samtidigt dök en annan historia upp som förstärkte bilden.
Den tidigare chefen för USA:s nationella kontraterrorcenter, Joe Kent, valde att lämna sin post. I sitt avskedsbrev kopplade han kriget till vad han beskrev som påtryckningar från Israel och dess lobby, enligt CNN.
I intervjuer efteråt gick han ännu längre och kopplade även tidigare konflikter till Israel.
Det här har avfärdats av många som extrema påståenden – men det förändrar inte att de nu sprids av en person som haft en hög position i administrationen.
Trumps besked om attacken
Sedan kom ytterligare ett uttalande som väckte frågor.
På sociala medier skrev Trump att USA inte visste något om en israelisk attack mot anläggningar kopplade till South Pars-gasfältet i Iran. Det är ett av världens viktigaste energifält.
Men uppgifter till CNN pekar åt ett annat håll. En amerikansk källa säger att USA var medvetet om attacken, och en israelisk källa beskriver den som samordnad.
Skillnaden är inte liten.
Om USA verkligen stod utanför – då framstår Israel som mer ensamt och mer drivande i eskalationen. Om uppgifterna inte stämmer, riskerar det istället att skapa osäkerhet kring USA:s egen roll.
Från israeliskt håll försöker man samtidigt trycka tillbaka bilden.
Premiärminister Benjamin Netanyahu har avfärdat påståenden om att Israel skulle ha dragit in USA i konflikten och kallat det “löjligt”.
Men diskussionen har redan tagit fart.
Oklara svar från Washington
I Washington märks också en viss osäkerhet.
Under en utfrågning i kongressen fick underrättelsechefen Tulsi Gabbard frågor om Israels agerande – bland annat varför landet skulle slå mot energiinfrastruktur om det inte låg i linje med USA:s önskemål.
Hon svarade att hon inte hade något tydligt svar på det.
Samtidigt betonade hon att ländernas mål inte är identiska: Israel fokuserar mer på Irans ledarskap, medan USA prioriterar att begränsa landets militära kapacitet.
Mer än bara ett krig
Det som händer nu är alltså inte bara en militär konflikt.
Det handlar också om bilden av vem som driver den – och varför.
När budskapen från USA varierar, och när presidenten själv vid flera tillfällen distanserar sig från Israels agerande, skapas ett utrymme för spekulationer.
Och i ett läge där stödet redan är svagare än tidigare kan just det få långvariga konsekvenser.
Källa: CNN
