Trumps Grönlandsdröm splittrar republikanerna – här är planen som kan stoppa honom

Bakgrunden är att spänningarna i veckan har ökat efter en amerikansk operation i Venezuela, något som enligt Reuters fått Nato-allierade att hålla andan för vad som kan komma härnäst.

Republikaner tar avstånd: “Vi ska inte hota Danmark”

Trumps utspel om Grönland har länge varit kontroversiellt, men tonen har nu blivit så skarp att flera tunga republikaner öppet protesterar.

Senatorn Roger Wicker, som leder senatens försvarsutskott, sagt att det är något Trump borde “släppa”. Andra senatorer pekar på det uppenbara: Danmark är en Natoallierad.

Senatorn Susan Collins har också markerat att USA inte ska hota att ta Grönland, varken med våld eller genom ett köp. Flera andra republikaner har i intervjuer försökt tona ned Trumps ord som förhandlingstaktik – men sprickan är tydlig.

Även representanthusets talman Mike Johnson har enligt uppgifter kallat ett angrepp mot ön “olämpligt”.

Rubio på väg till Danmark – militärt alternativ utesluts inte

Mitt i kritiken trappar USA:s utrikesminister Marco Rubio upp kontakterna med Danmark.

Rubio säger att han ska träffa danska företrädare “nästa vecka” i en situation där Trumpadministrationen fortsatt lyfter idén om att USA ska “skaffa” Grönland, rapporterar Reuters. Samtidigt betonar Rubio diplomati – men vill inte utesluta militär makt om USA anser att nationell säkerhet hotas, enligt AP.

I Danmark har statsminister Mette Frederiksen dessutom uppmanat Trump att “sluta hota” om att annektera Grönland, skriver ABC News.

USA har redan tillgång – tack vare avtalet från 1951

En detalj som ofta hamnar i skuggan i debatten: USA har redan långtgående möjligheter att operera militärt på Grönland.

Det bygger på försvarsavtalet från 1951 mellan USA och Danmark, som ger USA rätt att flyga och landa över hela Grönland och använda försvarsområden i samarbete med Danmark. Avtalstexten finns bland annat publicerad av Yale Law School – Avalon Project.

Forskare har också pekat på att avtalet i praktiken ger USA mycket stora friheter, särskilt kring basen Pituffik (tidigare Thule), vilket bland annat analyseras av DIIS.

Demokraternas drag: stoppa pengar och krigsmakt – steg för steg

För demokraterna är Trumps Grönlandshot både en utrikespolitisk och inrikespolitisk fråga: kan kongressen faktiskt stoppa en president som vill agera snabbt?

Enligt Axios planerar demokraterna flera parallella spår:

• driva omröstningar om presidentens krigsbefogenheter (war powers)
• försöka stoppa finansieringen för utländska operationer
• pressa Vita huset politiskt genom brev och offentlig kritik

Första steget är att försöka tvinga fram en omröstning som ska stoppa ytterligare militära operationer i Venezuela – om Trump inte först får kongressens godkännande, enligt Axios.

Tanken är att Venezuela ska bli testet som kan skapa ett prejudikat för andra konflikter – inklusive Grönland.

Rädslan: förlora en omröstning och ge Trump “grönt ljus”

Det finns dock en stor risk i strategin.

Demokraternas ledning är enligt Axios orolig för att gå för brett direkt, förlora en omröstning och därmed ge Trump möjlighet att tolka det som ett godkännande för fler ingripanden.

Samtidigt kan den republikanska kritiken bli avgörande: om tillräckligt många republikaner faktiskt röstar med demokraterna kan kongressen börja sätta tydliga gränser – något som annars är extremt svårt när Vita huset och delar av kongressen drar åt samma håll.

Vad händer nu?

Rubios möte med danska företrädare nästa vecka blir en första temperaturmätare på om USA vill sänka tonläget – eller om Grönlandsfrågan fortsätter att vara ett verktyg i Trumps säkerhetspolitiska spel.

Men det politiska trycket i Washington har redan flyttats: när även republikaner öppet kallar hoten mot Danmark för fel väg, får demokraterna en ovanlig öppning att faktiskt försöka stoppa presidenten – innan orden blir handling.