Ukrainska drönare ”sänker” Natofregatt under övning — blottlägger alliansens svagheter

Natos senaste marinövningar har gett en tydlig varningssignal för alliansen: den är ännu inte redo för realiteterna i modern drönarkrigföring.

Under övningen REPMUS/Dynamic Messenger 2025 utanför Portugals kust besegrade ukrainskledda ”röda” styrkor Natoenheter i samtliga fem simulerade scenarier. I åtminstone ett fall skulle en Natofregatt ha ”sänkts” under verkliga stridsförhållanden, vilket blottlägger kritiska brister i upptäckts- och responsförmåga.

Ukrainsk erfarenhet möter obemannad innovation

I övningen fick Ukraina operativt befäl över motståndarsidan och använde sin stridserfarenhet från Svarta havet. Det visade sig avgörande.

Centralt för utfallet var Magura V7-marindrönare — små, snabba och svårupptäckta obemannade ytfarkoster som användes i flera roller. Dessa inkluderade attackvarianter med sprängladdningar, spaningsplattformar med övervakningssystem samt eldunderstödsvarianter utrustade med kulsprutor.

Denna kombination av stridserfaren taktik och flexibla drönarkapaciteter gjorde det möjligt för de ukrainskledda styrkorna att manövrera ut och överväldiga Natos försvar.

Tillvägagångssättet speglar Ukrainas verkliga framgångar mot Rysslands Svartahavsflotta, där liknande system har använts för att skada eller förstöra högvärdiga marina mål och tvinga fram strategiska tillbakadraganden.

”De kunde inte ens se våra vapen”

Ett av de mest avslöjande ögonblicken inträffade under en simulerad attack mot en konvoj. Ukrainska drönare tillfogade en Natofregatt tillräckligt många virtuella träffar för att den i praktiken skulle ha slagits ut. Ändå var besättningen ovetande om hotet.

Enligt en deltagare som citerats i media insåg Natoförbanden först att något var fel efter att striden redan var över. Ett meddelande från den ”blå” sidan ska ha frågat om attacken var på väg att börja — flera minuter efter att den redan hade lyckats.

”Problemet var inte att de inte kunde stoppa oss – de kunde inte ens se våra vapen”, sade den ukrainska operatören.

Övningsreglerna krävde endast upptäckt och dokumentation av mål för en lyckad attack, men implikationerna var tydliga: Natos situationsmedvetenhet och förmåga att möta drönarhot släpar efter.

Nato: ”Värdefulla lärdomar” från en ”historisk milstolpe”

Trots det negativa utfallet beskrev Nato offentligt övningen som en framgång. Företrädare kallade Ukrainas ledarroll en ”historisk milstolpe” och betonade vikten av att integrera verklig stridserfarenhet i alliansens utbildning.

Övningen gav, enligt Nato, ”värdefulla lärdomar”, särskilt när det gäller det växande hotet från obemannade system. Man erkände att sådana teknologier — i kombination med effektiva taktiker — utgör en allvarlig utmaning som alliansen ännu inte är fullt rustad att möta.

Ett mönster av svåra lärdomar

Övningen i Portugal är inte ett enskilt fall. Liknande farhågor framkom under markövningen ”Hedgehog” i Estland, där en liten grupp ukrainska drönarspecialister enligt uppgifter störde Natoförband med överraskande lätthet. Ledningspositioner exponerades och försvaret mot drönare visade sig otillräckligt.

Tillsammans tyder dessa händelser på ett bredare strukturellt problem: Natos doktriner och kapaciteter har inte fullt ut anpassats till den snabba utvecklingen av drönarkrigföring.

Vänder sig till Ukraina för svar

Medvetet om denna brist vänder sig Nato-länder i allt högre grad till Ukraina för expertis. Tyskland har redan meddelat planer på att inkludera ukrainska instruktörer i sina militära utbildningsprogram, med fokus på områden som drönaroperationer, artilleri och ledningssystem.

Tyska företrädare har varnat för att tiden är begränsad. Underrättelsebedömningar tyder på att Ryssland kan ha kapacitet att inleda en storskalig attack mot Nato inom de närmaste åren, vilket understryker behovet av att anpassa sig till nya former av krigföring.

Ukrainas erfarenheter från slagfältet — vunna under trycket av ett fullskaligt krig — kan nu vara en av Natos mest värdefulla tillgångar i arbetet med att minska gapet.

Källor: NATO REPMUS/Dynamic Messenger 2025-rapporter; Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ); Reuters