Jens Asbjørn Bøgen
Som svar sade Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha till Ungern att ”ni behöver inte tala om för Ukrainas president vad han ska göra eller säga, och när”.
Som svar sade Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha till Ungern att ”ni behöver inte tala om för Ukrainas president vad han ska göra eller säga, och när”.
Vad händer?
Spänningarna mellan Ukraina och Ungern har ökat efter att en ukrainsk drönarattack störde en viktig rysk oljeledning.
Attacken avbröt tillfälligt leveranserna av råolja genom Druzhba-ledningen – en avgörande försörjningsväg för Ungern – och utlöste en skarp diplomatisk ordväxling.
Zelensky antyder politisk påverkan via oljeflödet
Den 24 augusti antydde Ukrainas president Volodymyr Zelensky att Ungerns hållning till Ukrainas EU-medlemskap kan påverka framtiden för Druzhba-ledningen.
”’Druzhbas’ existens beror på Ungerns hållning”, sade han och hänvisade till namnet, som betyder ”vänskap” på ryska.
Ungern anklagar Ukraina för hot
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó fördömde omedelbart Zelenskys uttalande och kallade det ett direkt hot mot Ungerns suveränitet och energisäkerhet.
”Vi uppmanar Volodymyr Zelensky att sluta hota Ungern och att inte äventyra vår energiförsörjning”, skrev Szijjártó på Facebook.
Kiev svarar Budapest
Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha svarade via sociala medier, där han försvarade Zelenskys uttalande och ifrågasatte Ungerns beroende av rysk energi.
”Ni behöver inte tala om för Ukrainas president vad han ska säga eller göra,” skrev han på X. ”Ungerns energisäkerhet ligger i era egna händer.”
Drönarattack väcker ilska
Den diplomatiska konflikten trappades upp efter att Ukraina genomfört en drönarattack den 18 augusti mot en pumpstation i Nikolskoye i Rysslands Tambov-region.
Attacken satte tillfälligt delar av Druzhba-ledningen ur funktion, vilket avbröt oljeleveranserna till både Ungern och Slovakien.
En livlina för rysk råolja
Druzhba-ledningen är ett av världens största oljetransportsystem.
Trots EU’s sanktioner är Ungern och Slovakien fortfarande bland de få medlemsländer som importerar rysk råolja via denna ledning. I juli uppgick Ungerns inköp till 232 miljoner dollar och Slovakiens till 196 miljoner dollar.
Ungerns motstånd mot EU’s sanktioner
Ungern har konsekvent motsatt sig EU’s bredare försök att minska beroendet av rysk energi.
Budapest har dessutom använt sin vetorätt för att fördröja Ukrainas anslutningsprocess till Europeiska unionen – en hållning som har fördjupat sprickan mellan Kiev och Budapest.
Kievs strategi: slå mot rysk oljeinfrastruktur
Att rikta in sig på rysk oljeinfrastruktur har blivit en central del av Ukrainas militära strategi.
Genom att angripa pipelines, raffinaderier och oljelager försöker Ukraina störa den ryska krigsekonomin och minska Moskvas förmåga att finansiera invasionen.
En vänskapspipeline som blivit ett maktmedel
Det som en gång symboliserade samarbete – Druzhba- eller ”Vänskaps”-ledningen – har nu blivit ett kraftfullt geopolitiskt verktyg.
När både Ukraina och Ryssland använder energi som påtryckningsmedel avgörs ledningens framtid i samspelet mellan EU:s politik och utvecklingen på slagfältet.
En fördjupad klyfta i Östeuropa
Kriget och de försämrade diplomatiska relationerna mellan Ukraina och Ungern belyser djupare splittringar inom EU om hur man ska hantera Ryssland.
Energisäkerhet, EU’s utvidgning och militär strategi har blivit alltmer sammanflätade i regionens geopolitiska landskap.
