Startsida Nyheter Uppväxta på Youtube: Vad kostade föräldrarnas exponering?

Uppväxta på Youtube: Vad kostade föräldrarnas exponering?

Influenser
fizkes / Shutterstock

Influencerbarnen har blivit vuxna – och nu kommer eftersmaken. När youtubern Lovisa ”Laki” Karlsson ser tillbaka på sin egen tidiga offentlighet är hon van vid att mycket finns kvar online, men hon tror att det hade känts betydligt tyngre om det varit hennes föräldrar som publicerat allt.

Just nu läser andra

En uppväxt som aldrig riktigt stängs av

Lovisa ”Laki” Karlsson var tonåring när hon slog igenom på Youtube och började bygga ett liv där kameran ofta varit på. Som barn tänkte hon inte i första hand på konsekvenserna, utan mer på att det var roligt – och att det faktiskt gick att tjäna pengar. 

I dag beskriver hon en tydlig gräns: att själv välja att lägga upp innehåll är en sak. Att bli material i någon annans flöde är något annat. Just därför tror hon att det hade varit jobbigt om hennes föräldrar varit avsändarna, snarare än hon själv, säger hon till SVT

Debatten som aldrig lämnat Sverige

Diskussionen om barns integritet i sociala medier har pågått länge – både i Sverige och internationellt. Den handlar ofta om samma kärnfråga: vad händer när ett barns identitet, vardag och kanske sårbara stunder blir innehåll som andra kan spara, sprida och kommentera? 

I SVT-programmet Kulturnyheterna special: Exponerad barndom lyfts just den konflikten: en barndom som dokumenteras kan ge uppmärksamhet och möjligheter – men också ett digitalt fotavtryck som är svårt att kontrollera senare. 

När föräldrarna byggde kändisskapet

I samma program medverkar Anitha Clemence, som tidigt blev en av de svenska profilerna som delade familjeliv och klipp på sitt barn – innehåll som fick enorm spridning och gjorde dottern Penny igenkänd för en bred publik. 

Läs också

Clemence har senare berättat om hur hennes barns synlighet förändrats över tid. I en intervju i Ica Kuriren beskrivs hur Penny redan som liten blev en ”sensation” och hur det också fanns en växande kritik mot exponeringen. 

Frågan som står kvar: Vem äger berättelsen?

Det som förenar de första ”influencerbarnen” är att deras barndom i någon form blivit offentlig – antingen genom egna val tidigt i livet, eller genom föräldrars publiceringar. Och när de nu blir vuxna flyttar fokus från följare och räckvidd till något mer grundläggande:

Vad ska vara privat – och vem har egentligen rätten att bestämma det, när ett barn fortfarande är barn? 

Ads by MGDK