Kenneth Glad
Ett allvarligt sammanbrott i försörjningen har riktat ny uppmärksamhet mot de diplomatiska kontakterna mellan två motståndare. Tjänstemän på båda sidor använder samma situation för att driva mycket olika krav.
Kubas förvärrade bränslebrist har gjort ett sällsynt besök av CIA-chefen John Ratcliffe till mer än bara en diplomatisk fotnot.
The Guardian rapporterade, med hänvisning till kubanska myndigheter, att Ratcliffe på torsdagen mötte tjänstemän i Havanna under en period av ansträngda kontakter mellan USA och Kuba. Havanna uppgav att syftet var att stödja den politiska dialogen mellan de två regeringarna.
Enligt BBC deltog inrikesminister Lázaro Álvarez Casas, underrättelsetjänstemän och Raúl Guillermo Rodríguez Castro, ett barnbarn till Kubas tidigare ledare Raúl Castro, i mötet.
En CIA-tjänsteman sade att diskussionerna handlade om underrättelsesamarbete, ekonomisk stabilitet och säkerhet. Det kubanska uttalandet uppgav att båda sidor diskuterade samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter.
Havanna avvisar säkerhetsstämpeln
Kuba använde mötet för att ifrågasätta Washingtons behandling av ön som ett säkerhetshot.
Enligt The Guardian sade den kubanska regeringen att samtalet gav Havanna möjlighet att argumentera för att Kuba inte utgör ett hot mot USA:s nationella säkerhet.
Uttalandet avvisade också grunden för att inkludera Kuba på Washingtons lista över regeringar som anklagas för att stödja terrorism.
Ordvalet är viktigt. För Havanna är beteckningen inte bara symbolisk; den bidrar till att förstärka den finansiella och diplomatiska isoleringen. För Washington är etiketten en del av en bredare påtryckningskampanj riktad mot den kubanska staten.
Mötet förmedlade därför två budskap samtidigt. USA signalerade att samtal kan fortsätta om säkerhets- och ekonomiska frågor. Kuba använde samma möte för att hävda att amerikansk politik bidrar till den kris landet nu står inför.
Strömavbrott driver invånare ut på gatorna
Den omedelbara bakgrunden var landets kollapsade elsystem.
The Guardian skrev att energiminister Vicente de la O Levy sade till statliga medier att Kuba saknade diesel och reserver av eldningsolja. Han beskrev det nationella elnätet som i ett kritiskt tillstånd.
Efter det beskedet bröt protester ut i Havanna. Invånare ropade: ”Tänd ljuset.”
BBC rapporterade att onsdagskvällen innebar den största enskilda demonstrationskvällen i Havanna sedan energikrisen började i januari. Bränslebristen har påverkat sjukhus, skolor och myndighetskontor.
Washington erbjuder hjälp med villkor
Bristen har öppnat ytterligare en konflikt om humanitärt bistånd.
Utrikesminister Marco Rubio förnyade ett erbjudande om 100 miljoner dollar i bistånd, med distribution genom den katolska kyrkan i stället för den kubanska regeringen.
USA:s utrikesdepartement sade att hjälpen bör samordnas med den katolska kyrkan och andra oberoende humanitära organisationer.
Washington framställde erbjudandet som direkt hjälp till det kubanska folket, samtidigt som man undvek statliga distributionskanaler.
Kubas utrikesminister Bruno Rodríguez sade, enligt BBC, att Havanna var redo att höra mer om förslaget. Han ifrågasatte också om biståndet skulle ges i form av pengar eller förnödenheter.
Rodríguez sade att Kuba generellt inte avvisar utländskt bistånd som erbjuds i god tro. Samtidigt hävdade kubanska tjänstemän att lättnader i USA:s energi-, handels- och finansrestriktioner skulle göra större skillnad än ett tillfälligt biståndspaket.
För tillfället har bränslekrisen skärpt diskussionen om ansvar. Kubanska tjänstemän skyller USA:s restriktioner för att ha förvärrat bristen. Amerikanska tjänstemän säger att ett djupare samarbete beror på förändringar från Havannas sida.
Krisen har fördjupat oenigheten om huruvida Kubas svårigheter främst är resultatet av amerikansk politik, inhemsk misskötsel eller båda delarna.
Källor: The Guardian, BBC
