Ida Hansson
Uppgifter om en amerikansk militär insats i Venezuela har under lördagen skapat stor internationell uppmärksamhet.
Enligt flera internationella medier ska amerikanska styrkor ha slagit till mot mål i och kring huvudstaden Caracas, och Venezuelas president Nicolás Maduro uppges därefter ha förts ut ur landet tillsammans med sin fru.
Explosioner rapporterades först
De första rapporterna kom tidigt på lördagsmorgonen svensk tid, då vittnen och nyhetsbyråer beskrev explosioner, rökpelare och strömavbrott i delar av Caracas. Angreppen ska bland annat ha skett i närheten av militära anläggningar.
Kort därefter började amerikanska medier, med hänvisning till regeringskällor, rapportera att operationen varit riktad mot den venezuelanska statsledningen.
Trump uppger att Maduro gripits
Några timmar efter de första larmen skrev USA:s president Donald Trump på sociala medier att Nicolás Maduro hade tillfångatagits i samband med insatsen.
Uppgifterna har ännu inte bekräftats oberoende av venezuelanska myndigheter, och detaljerna kring hur gripandet ska ha gått till är fortsatt oklara.
Expert: Operationen tyder på sprickor i regimen
Enligt Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet, är det amerikanska agerandet i sig inte oväntat med tanke på den långvariga konflikten mellan länderna.
Däremot bedömer han att operationens omfattning är anmärkningsvärd, rapporterar TV4 Nyheterna.
Hallenberg menar att ett sådant ingripande sannolikt hade varit omöjligt utan intern hjälp, och tolkar utvecklingen som ett tecken på att sammanhållningen inom den venezuelanska regimen kan vara svagare än vad den utåt har gett sken av.
Risk för politiska konsekvenser i USA
Angreppen kan även få betydande följder på hemmaplan för Donald Trump. Hallenberg pekar på att presidenten tidigare profilerat sig som motståndare till nya krig, vilket gör situationen politiskt känslig.
Att USA nu uppges ha angripit mål inne i ett land som inte genomfört direkta militära attacker mot USA kan, enligt bedömningen, leda till ökad kritik – även inom det republikanska partiet.
Hur Trumps kärnväljare reagerar väntas bero på om operationen snabbt avslutas eller utvecklas till en mer långvarig konflikt.
Lång upptrappning bakom angreppet
Relationen mellan USA och Venezuela har försämrats under en längre tid.
Sedan sensommaren har amerikansk militär genomfört återkommande insatser mot venezuelanska fartyg i Karibiska havet, officiellt med hänvisning till misstänkt narkotikasmuggling.
Samtidigt framhåller Hallenberg att flera faktorer sannolikt ligger bakom USA:s agerande.
Dit hör ifrågasättandet av Maduros legitimitet efter det senaste valet, Venezuelas politiska linje i opposition till USA samt landets stora tillgångar på olja och andra naturresurser.
Paralleller till Irak 2003
Utvecklingen för tankarna till USA:s invasion av Irak 2003, enligt Hallenberg. Likheten ligger främst i målsättningen att avsätta en specifik ledare.
En avgörande skillnad är dock att USA ännu inte uppges ha satt in omfattande markstyrkor i Venezuela.
Den stora osäkerheten framåt handlar nu om huruvida hela den venezuelanska maktstrukturen påverkas – eller om det enbart är landets president som satts ur spel.
Situationen är fortsatt snabbt föränderlig.
Källa: TV4 Nyheterna
