August M
Vi kan inte äta pengar
Vi kan inte äta pengar
Protester i hjärtat av den globala klimatpolitiken
Stora FN-klimattoppmöten är vanligtvis strikt kontrollerade platser: långa säkerhetsköer, metalldetektorer, passerkort och noggrant planerad logistik. Samtidigt fungerar de som magneter för ilska och frustration – särskilt bland människor som känner att klimatbesluten fattas om deras land och liv utan deras samtycke.
När en COP hålls vid kanten av Amazonas regnskog, i en region präglad av markkonflikter och miljöförstörelse, var det oundvikligt att spänningen mellan ordning inne på mötesplatsen och vreden utanför till slut skulle bryta ut. Vid COP30 i Belém gjorde den det.
Demonstranter bryter igenom säkerheten vid COP30
Enligt The Express kastades förhandlingarna i kaos när demonstranter tvingade sig igenom säkerhetsbarriärerna vid COP30-anläggningen i Belém.
Vissa bar käppar, andra höll upp skyltar med budskapet ”våra skogar är inte till salu” medan de trängde sig förbi de första avspärrningarna.
FN:s säkerhetspersonal sågs ropa till delegaterna att evakuera medan de försökte hålla tillbaka folkmassan. Senare bekräftade FN för BBC att två säkerhetsvakter fått lindriga skador och att byggnaden endast fick mindre materiella skador innan intrånget stoppades.
Ursprungsfolkens vrede och Juntos-rörelsen
The Express rapporterar att videor som cirkulerar på nätet visar demonstranter som viftar med flaggor kopplade till Juntos, en vänsterorienterad brasiliansk ungdomsrörelse, tillsammans med personer i vad som verkar vara traditionella kläder från ursprungsfolk.
Filmer visar hur demonstranter sparkar på dörrar, ropar slagord och drabbar samman med vakter nära ingången. En säkerhetsvakt berättade för Reuters att han träffats i huvudet av en trumma som kastats från folkmassan. De brasilianska och FN:s myndigheterna har inlett utredningar.
Den ”indigenous COP” och spänningarna i Amazonas
Enligt The Express har årets toppmöte fått smeknamnet ”ursprungsfolkens COP”, och Brasiliens regering har lovat att sätta ursprungsfolkens röster i centrum för förhandlingarna. Det är första gången Brasilien står värd för en COP, och Beléms läge vid kanten av Amazonas belyser vad som står på spel: skogen är hem för tiotals miljoner människor och hundratals ursprungsfolk, men står samtidigt under hårt tryck från jordbruk, gruvdrift, oljeutvinning och skogsavverkning.
En ledare från Tupinamba-samhället sa till BBC: ”vi kan inte äta pengar” – och krävde att deras territorier ska skyddas från industriell exploatering. Brasiliens minister för ursprungsfolk beskrev mötet som historiskt och uppskattade att omkring 3 000 deltagare från ursprungsbefolkningar skulle närvara.
En FN-rapport som publicerades tidigare under året visade att ursprungsbefolkningar skyddar cirka 80 % av planetens återstående biologiska mångfald, men får mindre än 1 % av den internationella klimatfinansieringen. I sitt öppningstal uppmanade president Luiz Inácio Lula da Silva världen att bekämpa klimatförnekelse och desinformation. Han kallade Amazonas en nyckelkomponent i klimatarbetet och lovade att COP30 skulle bli en ”sanningens COP”.
Vad vi har lärt oss
Tillsammans visar scenerna i Belém hur tunn gränsen är mellan de formella förhandlingsrummen och de verkliga konflikterna på marken. Protesten vid COP30 uppstod inte ur tomma intet – den bottnade i långvariga motsättningar om mark, resurser och takten i klimatarbetet i Amazonas.
Samtidigt försöker toppmötet framställa sig som en vändpunkt, där ursprungsfolk ges en mer central roll och där skogen ses som avgörande för varje global lösning. Att en högt säkerhetsklassad FN-konferens kunde brytas igenom fysiskt visar hur mycket ilska och brådska som nu pressar på dessa diplomatiska arenor.
Ett klimattoppmöte under press
Oroligheterna vid COP30 påminner om att klimatdiplomati inte sker i ett vakuum. För samhällen som lever med avskogning, föroreningar och våld är ett klimattoppmöte på deras hemmaplan inte bara en rad tal – utan en scen för att kräva erkännande och rättvisa.
När världen närmar sig kritiska klimattrösklar kommer spänningarna kring vem som betalar, vem som gynnas och vem som bestämmer sannolikt att skärpas ytterligare. Om COP30 kommer att kommas ihåg främst för sina säkerhetsproblem eller för meningsfulla framsteg inom skyddet av skogar och ursprungsfolkens rättigheter beror på vad som sker när dörrarna har lagats och demonstranterna gått hem.
