August M
Den ökande efterfrågan på kött förändrar planeten i en takt som Stanford-experter beskriver som alltmer ohållbar. Eftersom den globala konsumtionen av nöt-, fläsk-, fjäderfä- och annat djurkött väntas överstiga 500 miljoner ton år 2050 — dubbelt så mycket som år 2000 — kartlägger forskare hur branschen driver utsläpp, markanvändning och ekologisk nedgång, samtidigt som de identifierar lösningar som skulle kunna bromsa uppvärmningen på ett meningsfullt sätt.
Deras senaste rön, sammanställda i en publicerad resurs från Stanford, ger en tydlig överblick av hur djurhållningssystem bidrar till klimatkrisen och vilka förändringar som kan ge de största miljövinsterna.
Utsläpp och marktryck
Enligt Stanfords artikel står djurproduktionen i dag för 14–18 % av de globala växthusgasutsläppen, inklusive 32 % av världens metan — en kraftfull uppvärmningsgas.
Sektorn dominerar också jordbruksmarken: mer än två tredjedelar av all åkermark används för att odla foder till djur, medan endast 8 % direkt producerar mat för människor.
Forskare noterar att nötkött och annat kött från idisslare ger det största klimatavtrycket, där idisslare står för omkring 80 % av metanutsläppen från djurhållningen trots att de bara utgör en relativt liten del av kosten.
Möjligheter till klimatvinster
Modellering från Stanford visar att återställning av naturliga ekosystem på mark som i dag används för bete eller fodergrödor skulle kunna binda upp till 800 gigaton CO₂ över flera decennier.
Denna återhämtning — tillsammans med lägre metan- och lustgasutsläpp från minskade djurbesättningar — skulle effektivt kunna stoppa ökningen av den globala uppvärmningspotentialen i ungefär 30 år och ge utsläppsminskningar motsvarande 68 % av dagens globala CO₂-utsläpp.
Även måttliga förändringar i kosten kan hjälpa. En analys från 2023 som Stanford citerar fann att om man byter ut kött med höga koldioxidutsläpp, som nötkött, mot kyckling eller växtbaserade proteiner, kan en genomsnittlig amerikansks kostrelaterade koldioxidavtryck minska med upp till 38 %. Det är en otroligt stor skillnad med tanke på hur lätt en sådan förändring vore.
Man behöver inte ens sluta äta kött om man inte vill — man kan helt enkelt välja kyckling eller ett växtbaserat protein, och koldioxidavtrycket skulle redan vara lägre.
Biodiversiteten hotas
Stanfords Natural Capital Project varnar för att köttproduktionen är en av de främsta drivkrafterna bakom global förlust av biologisk mångfald, främst på grund av omvandling av livsmiljöer.
Stora områden av skog, savann och gräsmark har röjts för betesmark eller foderodling, vilket stör ekosystemtjänster och driver arter mot utrotning.
I regioner som Amazonas och Östafrika har den växande nötköttsproduktionen varit en betydande drivkraft bakom avskogning. Forskare säger att skydd av intakta landskap och minskad efterfrågan på ny betesmark är avgörande för att bevara djurlivet samtidigt som livsmedelsproduktionen upprätthålls.
Vad forskningen vill bidra med
Stanfords nya resurs samlar universitetets senaste forskning för att hjälpa allmänheten att förstå vetenskapen bakom en av de största källorna till jordbruksrelaterade utsläpp.
Det är viktigt för konsumenter att förstå konsekvenserna av de val man lägger i sin shoppingkorg.
Källor: Stanford University
