Ida Hansson
Ukrainas president Volodymyr Zelensky säger att konflikten i Iran kan få direkta följder för kriget i Ukraina.
I en intervju varnar han för att leveranser av luftförsvarssystem kan påverkas när flera konflikter kräver samma resurser.
Särskilt avancerade system riskerar att bli svårare att få fram.
Fler konflikter konkurrerar om samma vapen
När efterfrågan ökar globalt blir tillgången mer begränsad. Länder som tidigare kunnat skicka system till Ukraina kan behöva prioritera andra områden.
Enligt tidningen Kyiv Post lyfter Zelensky att detta inte handlar om vilja, utan om kapacitet. Produktionen räcker inte alltid till när flera kriser pågår samtidigt.
Det märks tydligast inom luftförsvar, där leveranser redan är hårt pressade.
Energipriser påverkar besluten
Konflikten i Mellanöstern driver upp osäkerheten på energimarknaden.
ör europeiska regeringar innebär det ökade kostnader och nya prioriteringar.
Det kan handla om att säkra elförsörjning, dämpa inflation eller stötta hushåll. Sådana beslut tränger ofta undan andra utgifter.
I praktiken kan det bromsa nya stödpaket till Ukraina, även om det politiska stödet finns kvar.
Ekonomiska problem i Ryssland
Zelensky beskriver samtidigt ett Ryssland med stora ekonomiska underskott.
Enligt Kyiv Post uppgår budgetgapet till omkring 100 miljarder dollar. Det begränsar utrymmet för långvariga militära satsningar.
Samtidigt fortsätter rekryteringen, men främst via kontrakt. Det räcker inte för att snabbt öka styrkorna i större skala.
Mobilisering kan bli nästa steg
För att kraftigt utöka armén krävs bred mobilisering. Det skulle i så fall omfatta även storstäder som Moskva och Sankt Petersburg.
Här finns en tydlig risk för motstånd. Restriktioner på sociala medier pekar enligt Zelensky på en oro för intern kritik och protester.
Ett sådant beslut är därför inte bara militärt – utan politiskt känsligt.
Två olika offensiva strategier
Zelensky pekar på två möjliga vägar.
Antingen en större offensiv med omfattande resurser. Eller mindre, parallella attacker där färre soldater används men trycket hålls uppe på flera fronter.
Båda alternativen kräver planering – men i olika skala.
Europa kan behöva ta större ansvar
Om USA riktar mer uppmärksamhet mot Mellanöstern förändras balansen inom väst.
Det innebär att europeiska länder i högre grad kan behöva stå för leveranser, finansiering och militärt stöd till Ukraina.
Frågan är inte ny, men den blir mer konkret när flera kriser pågår samtidigt.
Egen produktion växer snabbt
Samtidigt försöker Ukraina minska sitt beroende. Försvarsindustrin har byggts ut snabbt.
Enligt tidningen finns runt 200 företag i sektorn, där ett trettiotal räknas till de starkaste globalt. Produktionen omfattar bland annat drönare, robotplattformar och bepansrade fordon.
Utbyggnaden finansieras till stor del av internationella partners.
