Kenneth Glad
Tjänstemän försökte signalera stabilitet samtidigt som svåra frågor om militära åtaganden och alliansens prioriteringar fortsatte att diskuteras bakom stängda dörrar. Nästa möte mellan ledarna håller redan på att utvecklas till ett avgörande test för alliansen.
Tidigare i dag konfronterades Natos utrikesministrar, samlade i Helsingborg, med växande spänningar kring försvarsutgifter, militära utplaceringar och alliansens roll i konflikter utanför Europa.
Enligt The Guardian sade USA:s utrikesminister Marco Rubio att nästa Nato-toppmöte i Ankara sannolikt kommer att bli ett viktigt tillfälle för att hantera Donald Trumps missnöje med de allierades stöd för amerikanska operationer i Mellanöstern.
– Det måste hanteras, men det kommer inte att lösas eller behandlas i dag. Det är något som ledarna får diskutera på högsta nivå, sade Rubio.
Han beskrev det kommande toppmötet i Ankara som ”ett av de viktigaste ledartoppmötena i Natos historia”.
Washington ser över truppnärvaron
Frågor om den framtida amerikanska militära närvaron i Europa återkom upprepade gånger under samtalen och efterföljande pressbriefingar.
– USA har fortsatt globala åtaganden som vi måste uppfylla när det gäller våra styrkeutplaceringar, sade Rubio.
Han avfärdade samtidigt påståenden om att eventuella truppförändringar skulle vara ett straff riktat mot Europas allierade:
– Det här är inget straff, det är bara en pågående process som redan var planerad sedan tidigare.
Natos generalsekreterare Mark Rutte fick också upprepade frågor om rapporter om att Washington kan minska sina bidrag till Natos beredskapsstrukturer.
Enligt The Guardian medgav Rutte att diskussioner pågår men undvek detaljer och sade att uppgifterna fortfarande är sekretessbelagda.
– Det här är inget nytt, sade han. Alla visste att detta pågick, och det har inget att göra med att USA vill jämna ut bördefördelningen. Det handlar om att de inte kan vara överallt samtidigt.
Europa väntas ta större ansvar
Bakom de offentliga försäkringarna speglade mötet i Sverige ett växande tryck på de europeiska medlemsländerna att stärka sin egen militära förmåga.
Rutte insisterade på att Natos kollektiva försvarsgarantier förblir oförändrade trots spekulationer om förändrade amerikanska prioriteringar.
– De allierades åtagande enligt artikel fem är orubbligt, sade han. Vår beslutsamhet och förmåga att försvara varje allierad är absolut.
Samtidigt menade han att de europeiska länderna gradvis kommer att ta en större roll inom alliansen, samtidigt som de nära banden till Washington består.
– Det vi kommer att se under de kommande åren är en mer jämlik fördelning, en trovärdig förändring där européerna tar ett större ansvar samtidigt som USA förblir fast förankrat i den transatlantiska relationen, sade Rutte.
Ukraina fortsatt i fokus
Stödet till Ukraina var fortsatt ett av de viktigaste ämnena under diskussionerna.
Rutte sade att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommer att delta vid toppmötet i Ankara och hävdade att Kievs position på slagfältet har visat tecken på stabilisering under de senaste veckorna.
– Det finns till och med rapporter om att Ukraina sammantaget återtar territorium, sade han.
Nato-chefen upprepade dock kraven på fortsatt militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina medan kriget med Ryssland pågår.
Iran och sjöfartssäkerhet togs också upp under samtalen. Rutte kritiserade hot mot sjöfartsleder nära Hormuzsundet och försvarade Natos insatser mot Rysslands så kallade skuggflotta, som används för att kringgå sanktioner.
Toppmötet i Ankara väntas nu visa om Natos medlemsländer kan bevara enigheten samtidigt som de balanserar växande säkerhetskrav i flera regioner.
Toppmötet i Ankara är planerat till den 7–8 juli 2026.
Källa: The Guardian
