Startsida Politik Orbáns nederlag banar väg för snabbare EU-beslutsfattande

Orbáns nederlag banar väg för snabbare EU-beslutsfattande

Orban
Alexandros Michailidis / Shutterstock

En nyligen inträffad politisk förändring ger upphov till nya diskussioner i Europa. Ledare omprövar nu prioriteringar i takt med förändrade dynamiker i regionen.

EU-ledare som möts på Cypern denna vecka konfronteras med ett förändrat politiskt landskap, delvis format av Ungerns senaste val.

Förändringen kommer vid en känslig tidpunkt, då beslut väntar om Ukraina, försvar och unionens långsiktiga finanser.

Viktor Orbán, som tidigare denna månad förlorade sin parlamentariska majoritet, sitter kvar i en övergångsroll men deltog inte i toppmötet.

Enligt DR får hans frånvaro praktiska konsekvenser: en av EU:s mest konsekventa bromsklossar när det gäller gemensamma beslut är inte längre i rummet.

Tjänstemän som citeras av den danska public service-kanalen uppger att diskussioner som tidigare fastnade nu går smidigare framåt, särskilt i frågor om ekonomi och utrikespolitik.

Politiskt nätverk förlorar sin samlande kraft

I flera år investerade Orbán politiskt kapital i att bygga relationer med nationalistiska partier runt om i Europa.

Hans insatser bidrog till att knyta samman profiler som Frankrikes Marine Le Pen och Italiens Matteo Salvini, även om samarbetet ofta begränsades av nationella prioriteringar.

En analys av DR-journalisten Ole Ryborg tyder på att denna löst sammansatta allians, efter hans valnederlag, har svårt att behålla riktning.

Utan en central gestalt som samordnar strategin blir skillnaderna mellan dessa partier allt tydligare.

Den fragmenteringen har betydelse i Bryssel, där inflytande ofta bygger på disciplinerade koalitioner snarare än informella allianser.

Avståndet till Washington ökar

Förändringarna märks också i Europas relation till USA. Flera partier som tidigare omfamnade Donald Trumps retorik agerar nu mer försiktigt.

I Frankrike har Le Pens parti, Nationell samling, internt dragit slutsatsen att man bör undvika synliga band till Trump inför valen, rapporterar DR. Bedömningen speglar oro för hur sådana kopplingar uppfattas av väljarna.

Samtidigt omprövar europeiska regeringar sitt beroende av Washington.

Förväntningar om att handelslättnader skulle kunna säkra starkare amerikanska säkerhetsåtaganden har försvagats, särskilt mot bakgrund av spänningar kring Nato och konflikter som involverar Iran.

Beslut tar fart

Konkreta politiska åtgärder börjar redan ta form. EU-länderna rör sig mot ett stödpaket på 90 miljarder euro till Ukraina, avsett att täcka finansiella behov under de kommande två åren.

Nya sanktioner mot Ryssland förbereds också. Samtidigt vinner diskussioner om möjliga åtgärder riktade mot Israel – kopplade till utvecklingen i Gaza och regionen i stort – mark.

Budgetförhandlingarna utvecklas parallellt. Flera medlemsstater driver på för strängare regler som knyter EU-medel till demokratiska standarder, ett förslag som tidigare mötte motstånd från Budapest.

Den samlade effekten är ett EU som, åtminstone för närvarande, har lättare att agera gemensamt. Huruvida detta momentum består beror på hur hållbar denna nya politiska balans visar sig vara.

Källor: DR (Danmarks Radio)

Ads by MGDK