AI kan utlösa en ny era för lärande — om regeringar, teknikbolag och utbildare samordnar sig

Klassrum har förändrats förvånansvärt lite genom århundradena, trots att tekniken har omvandlat nästan alla andra sektorer.

Nu kan artificiell intelligens stå redo att omforma utbildningen — men bara om institutioner agerar i samklang.

José Manuel Barroso, tidigare ordförande för Europeiska kommissionen, och Stephen Hodges, vd för Efekta Education Group, menar att AI-drivna verktyg kan leverera högkvalitativ, individanpassad undervisning i stor skala. I en debattartikel skriver de att verkliga framsteg kräver samordning mellan beslutsfattare, skolor och teknikleverantörer.

Utbildningssystem världen över står inför växande påfrestningar.

Lärarbrist kvarstår inom ämnen som matematik och naturvetenskap i USA, samtidigt som elevpopulationerna växer snabbt i tillväxtekonomier. Samtidigt riskerar läroplaner att halka efter de färdigheter som krävs på en AI-driven arbetsmarknad.

Personanpassning i stor skala

Barroso och Hodges hävdar att AI kan ge omedelbar återkoppling och återskapa delar av en-till-en-undervisning som traditionella klassrum har svårt att erbjuda brett.

De menar att automatisering av betygssättning och administrativa uppgifter kan frigöra lärare att fokusera på mentorskap, empati och kritiskt tänkande — områden där mänsklig insats förblir avgörande.

Samtidigt varnar de för att AI:s potential inte automatiskt kommer att minska utbildningsklyftor. Tillgång till stabil internetuppkoppling, överkomliga kostnader och infrastruktur är avgörande faktorer för om verktygen breddar eller minskar skillnader.

Tidiga experiment

Författarna pekar på flera exempel på AI-baserade utbildningsinitiativ. I Kenya har Eneza Educations mobilplattform nått mer än 10 miljoner elever sedan 2022 och rapporterat en förbättring av studieresultaten med 23 procent efter nio månaders användning.

I Latinamerika visade Efekta Educations AI Teaching Assistant, som testades i delstaten Paraná i Brasilien, en förbättring på 32,5 procent i engelska provresultat, enligt företaget. Liknande pilotprojekt pågår i Filippinerna och Indonesien.

I USA visade en studie från EdWeek Research Center 2025 att lärares användning av AI-verktyg nästan fördubblades mellan 2023 och 2025, medan andelen lärare som fått minst en AI-utbildning ökade från 29 till 50 procent.

Bortom automatisering

Utöver betygssättning och handledning kan AI också förändra hur elever tar till sig information.

Avancerade språkmodeller kan redan sammanfatta komplexa texter, översätta material mellan språk och anpassa förklaringar till olika läsnivåer. Använt med eftertanke kan detta hjälpa elever att bättre förstå svåra ämnen — från juridiska dokument till vetenskaplig forskning — snarare än att enbart memorera dem.

I teorin kan AI-verktyg fungera som adaptiva tolkar som bryter ned tätt material i mer begripliga delar samtidigt som de uppmuntrar kritiskt engagemang. Det kan vara särskilt värdefullt i klassrum där elever har mycket olika förkunskaper.

Motverka desinformation

En annan möjlig utveckling gäller mediekunnighet. När desinformation sprids snabbt online kan AI-system användas för att lära elever hur man verifierar källor, jämför berättelser och identifierar logiska felslut.

AI-drivna verktyg skulle exempelvis kunna markera motstridiga påståenden mellan flera källor, lyfta fram ogrundade uttalanden eller simulera debattformat som blottlägger svagheter i argument. Om de integreras i läroplanen kan sådana system stärka analytiskt tänkande i stor skala.

Denna potential är dock dubbel. Samma generativa verktyg som kan hjälpa till att upptäcka vilseledande information kan också producera den på ett övertygande sätt. Den spänningen förstärker författarnas argument om att styrning och tillsyn är avgörande.

Om AI blir en klassrumsassistent kommer den också att bli en del av hur framtida generationer lär sig skilja fakta från fiktion. Hur den utformas — och vem som sätter ramarna — kan påverka inte bara utbildningsresultat utan även samhällelig motståndskraft.

Styrning och förtroende

Barroso och Hodges betonar att införandet måste åtföljas av skyddsåtgärder. Skydd av elevdata, transparens och kontroll över läroplanen är centrala för att bygga förtroende.

De menar att integritets- och styrningsutmaningar bör hanteras genom policyarbete snarare än användas som skäl att skjuta upp experiment.

UNESCO uppskattar att universell tillgång till kvalitetsutbildning kan tillföra biljoner dollar till den globala ekonomin, vilket understryker potentialens omfattning.

För författarna är AI inte en ersättning för lärare utan ett verktyg som kan förstärka mänskliga styrkor. De länder som integrerar tekniken genomtänkt och tidigt kan, avslutar de, vara bäst positionerade att forma framtidens lärande.

Källor: Fortune Opinion; Eneza Education; Efekta Education Group; EdWeek Research Center; UNESCO