Kenneth Glad
Storskaliga datorkraftsprojekt blir en allt viktigare del av industripolitiken. Deras framgång kommer att bero på förmågan att locka investerare och omvandla förslag till fullt fungerande anläggningar.
InvestAI syftar till att mobilisera cirka 2,26 biljoner kronor för projekt inom artificiell intelligens i hela Europa. Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lanserade initiativet i Paris den 11 februari 2025. I satsningen ingår även en föreslagen fond på cirka 226 miljarder kronor för AI-gigafabriker.
Inledningsvis föreslogs fyra anläggningar, var och en utrustad med omkring 100 000 avancerade processorer. Enligt Onet motsvarar det ungefär fyra gånger så många chip som planeras för de mindre AI-fabriker som utvecklas inom EU nätverk för superdatorer.
I stället för att finansiera hela beloppet via EU-budgeten räknar Bryssel med att InvestAI ska kombinera europeiska program, nationella bidrag och privat kapital. För att nå hela beloppet krävs därför kommersiellt bärkraftiga projekt som kan attrahera extern finansiering.
Beroendet präglar strategin
Initiativet är en del av ett bredare försök att minska Europas beroende av utländska leverantörer av molntjänster, avancerade chip och annan digital infrastruktur.
I beställt material som publicerats av Onet hävdar den polske Europaparlamentarikern Michał Kobosko att beroendet av utländska leverantörer kan försvaga säkerheten och göra det svårare för europeiska företag att bedriva innovationsarbete.
Tillgången till den nya infrastrukturen och prissättningen kommer att vara avgörande för om mindre företag kan dra nytta av satsningen. Enligt Europeiska kommissionen kopplar de befintliga AI-fabrikerna samman datacenter med universitet, forskare, nystartade företag och etablerade företag. Mindre teknikföretag prioriteras vid tilldelningen av datorkapacitet.
Intresset för de större anläggningarna har varit stort. Ett inledande samråd resulterade i 76 förslag som omfattar 60 platser i 16 EU-länder.
Regelverket förändras också
Investeringsprogrammet har utvecklats parallellt med revideringen av EU regler för artificiell intelligens. Artificial Intelligence Act trädde i kraft den 1 augusti 2024, men lagens skyldigheter infördes inte samtidigt. Olika bestämmelser skulle börja tillämpas stegvis fram till den 2 augusti 2027, vilket gav myndigheter och företag tid att förbereda sig för det nya regelverket.
Den 16 juni 2026 godkände Europaparlamentet ändringar inom ramen för Digital Omnibus. Förändringarna sköt upp vissa krav, förenklade delar av processen för regelefterlevnad och behöll lagens riskbaserade struktur. Förslaget antogs med 423 röster mot 57, medan 174 ledamöter avstod. Resultatet speglade ett brett parlamentariskt stöd för att justera genomförandet utan att överge lagens viktigaste skyddsmekanismer.
Fokus riktas nu mot det formella urvalet och finansieringen av projekten för AI-gigafabriker. Riktlinjer som tagits fram tillsammans med Europeiska investeringsbanksgruppen ska hjälpa projektutvecklare att omvandla tidiga projektförslag till finansiellt trovärdiga projekt. Projekt som uppfyller de nödvändiga kraven kan därefter bli aktuella för möjlig medfinansiering och ta ett steg närmare byggstart.
Källor: Onet
