Du kan vara näst på tur: Fartkamerorna tar fler svenskar än någonsin

Enligt en sammanställning som Carup rapporterar om har över 316 000 bilister fotograferats i fartkameror redan fram till slutet av oktober – alltså på bara nio månader.

Som jämförelse togs totalt 371 000 bilder under hela förra året. Om utvecklingen fortsätter i samma takt väntas siffran landa runt 380 000 blixtrande kamerabilder innan året är slut.

Bakom ökningen finns två tydliga förklaringar: antalet kameror har blivit fler – och de är aktiva under längre tid än tidigare.

Nya kameror ser mer än bara farten

Samtidigt pågår ett omfattande teknikskifte. Trafikverket byter successivt ut äldre fartkameror mot den modernare modellen Argus 4.

De nya kamerorna tar betydligt skarpare bilder, vilket gör att fler överträdelser kan leda till böter.

Det handlar inte bara om hastighet.

Kamerorna kan även avslöja rattsurfning och felaktigt använd säkerhetsbälte, vilket innebär att vissa förare riskerar dubbla böter vid samma tillfälle.

När mäts din fart – och när tas bilden?

Många bilister tror att kameran mäter farten precis vid stolpen, men så fungerar det inte. Hastighetsmätningen startar redan cirka 100 meter före kameran.

Själva blixten och fotograferingen sker först när bilen är ungefär 14 meter från kameran. Det är hastigheten just då som ligger till grund för rapporteringen. Det räcker med att köra sex kilometer i timmen över gränsen för att riskera böter.

Här åker flest fast – och här slipper de flesta undan

De fartkameror som tar flest fortkörare sitter i tunnlar i storstäderna. I Göteborg är Gnistängstunneln värst, tätt följd av Lundbytunneln. Även Norra och Södra länken i Stockholm hör till de mest intensiva sträckorna.

På landsväg är det kamerorna på E4 mellan Rosvik och Kopparnäs som blixtrat flest förare i år, följt av E45 vid Stallbackabron i Trollhättan.

Även Huddingevägen sticker ut, med många kameror och hög trafik.

Samtidigt finns sträckor där väldigt få fastnar. På vägen mellan Noppikoski och Älvros, mellan Dalarna och Härjedalen, har endast 96 förare blixtrats hittills i år.

Alla bilder leder inte till böter

Trots de höga siffrorna är det långt ifrån alla som faktiskt får en bot. Förra året ledde endast 105 000 av 371 000 bilder till böter.

Det innebär att ungefär sju av tio fortkörare slipper undan.

Vanliga orsaker är att föraren inte går att identifiera eller att bilden är för dålig, till exempel på grund av mörker eller väder. Bilderna jämförs alltid med fotografier i körkortsregistret.

Målet är inte böter – utan lägre fart

Trafikverket betonar att fartkamerorna egentligen är trafiksäkerhetskameror, med ett tydligt syfte: att få ner hastigheten och minska olyckorna.

Myndigheten uppskattar att kamerorna räddar omkring 30 liv per år i Sverige genom att bidra till lugnare trafik och färre allvarliga olyckor.

Budskapet är tydligt: även om alla inte får böter, så ser kamerorna mer än någonsin – och chansen att bli blixtrad har aldrig varit större.

Källa: Carup