Mimmo Wiestål Fischetti
Kravet på läkarintyg för personer med adhd och autism kan slopas. Men inom psykiatrin höjs röster för att viktiga varningssignaler riskerar att förbises.
Förslaget: Slopa läkarintyg för körkort
Transportstyrelsen vill ta bort kravet på läkarintyg för personer med neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism. I dag krävs ett intyg från läkare för att få körkortstillstånd – både för personbil och tyngre fordon som lastbil – men det här kan alltså komma att ändras.
Bakgrunden är att antalet diagnoser ökat kraftigt, vilket ökat belastningen på vården. Transportstyrelsens utredare Josefin Hallenberg förklarar:
– Det här innebär att man inte längre behöver genomgå en medicinsk prövning med krav på läkarintyg, varken vid ansökan om körkortstillstånd eller högre behörigheter, skriver SVT Nyheter.
Läkare: “Risk att allvarliga problem missas”
Inom psykiatrin väcker förslaget oro. Erik Nilsson, läkare på psykiatrin i Örebro, är tveksam:
– Det finns risk att man missar allvarliga problem, som exempelvis drogmissbruk, som vi inom psykiatrin ibland känner till men som inte skulle synas i ett vanligt körprov.
Han menar att dagens intyg ibland kan kännas meningslösa ur ett medicinskt perspektiv – men att de ändå fyller en viktig säkerhetsfunktion.
– Trafiksäkerheten måste väga tungt. Att belastningen på vården ökar är inte i sig ett starkt skäl att ta bort kravet.
Diagnoserna ökar – trycket på vården likaså
Enligt Socialstyrelsen hade 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i Sverige en adhd-diagnos år 2022. Transportstyrelsen tror att siffrorna kommer fortsätta stiga till omkring 15 procent respektive 11 procent innan utvecklingen planar ut.
Det är just den ökade förekomsten som lett till att läkarintygen blivit fler – något som nu alltså anses ohållbart ur resurssynpunkt.
Alternativet: Testa förmågan i verkligheten
Ett alternativ som lyfts fram av psykiatrin är att istället låta personer med adhd eller autism genomföra ett mer praktiskt test, direkt i trafiksituationen.
– Det kanske till och med är ett bättre sätt att mäta förmåga. Någon kan ha koncentrationssvårigheter i vissa situationer men ändå köra bil på ett tryggt och fokuserat sätt, säger Erik Nilsson.
Men även det alternativet har sina brister, enligt honom.
– Ett körprov fångar inte allt. Vissa riskfaktorer, som psykisk ohälsa eller missbruk, kan falla mellan stolarna om ingen professionell instans är inblandad.
Nya regler kan gälla från 2026
Förslaget är nu ute på remiss och beslut väntas under nästa år. Om det godkänns kan de nya reglerna börja gälla den 5 januari 2026. Diskussionen lär fortsätta – mellan myndigheter, läkare och inte minst de personer som berörs.
