Kenneth Glad
Vissa romaner passerar landsgränser eftersom de erbjuder en flykt från vardagen. Andra består därför att de får vanliga liv att framstå som nyupptäckta.
Litteratur från Japan har blivit en betydande del av den översatta bokutgivningen. Enligt The Guardian visade siffror från Nielsen BookScan att japansk skönlitteratur stod för 25 procent av försäljningen av översatt skönlitteratur i Storbritannien under 2022.
Tidningen rapporterade också att 43 procent av de 40 mest sålda översatta skönlitterära titlarna 2024 var japanska.
Marknaden bygger inte på en enda stil. Läsare köper kriminalromaner, surrealistisk litterär fiktion, lågmälda vardagsskildringar och böcker om arbete, sorg, familj och social press.
NielsenIQ har också rapporterat fortsatt tillväxt i försäljningen av översatt skönlitteratur i Storbritannien, vilket ger förlag ännu större anledning att investera i litteratur utanför den engelskspråkiga världen.
Skribenten Jeet Bhattachariya på Medium beskriver hur han först upptäckte japansk litteratur genom Haruki Murakami, författaren till Fågeln som vrider upp världen.
Det långsammare tempot kändes först ovant, men blev senare en del av lockelsen: tystnad, rutiner och en noggrann uppmärksamhet på små förändringar.
Små miljöer blottlägger större påfrestningar
The Awkward Traveler, en rese- och kulturblogg, rekommenderar flera japanska böcker som utspelar sig i Japan, däribland Yu Miris Tokyo Ueno station: Utgången mot parken, Sayaka Muratas Närbutikskvinnan, Yoko Ogawas De förlorade minnenas ö, Natsuo Kirinos Out och Koushun Takamis Battle Royale.
Blogginlägget beskriver dessa titlar som mycket olika ingångar till japansk skönlitteratur (alla titlar som nämns i artikeln finns inte i svensk översättning):
Tokyo Ueno station: Utgången mot parken behandlar hemlöshet och minnen genom en spökhistoria. Närbutikskvinnan kretsar kring en butiksanställd som inte passar in i Japans sociala mall. De förlorade minnenas ö använder försvinnanden för att undersöka censur, identitet och kontroll.
Andra böcker på listan rör sig in på mörkare områden. Natsuo Kirinos Out följer kvinnor som arbetar nattskift på en bentofabrik efter ett våldsbrott, medan Koushun Takamis Battle Royale förvandlar en skolklass till deltagare i en statligt organiserad dödlig turnering.
Populära trender påverkar vad som sprids internationellt
The Guardian skriver att så kallad feelgood-litteratur har blivit en av de starkaste delarna av trenden, med återkommande miljöer som kaféer, bokhandlar och bibliotek.
Tidningen lyfter också fram katters marknadskraft, bland annat genom Makoto Shinkais och Naruki Nagakawas Hon och hennes katt samt Hiro Arikawas The Travelling Cat Chronicles.
Dessa populära titlar introducerar läsare till japansk skönlitteratur, men de representerar bara en liten del av fältet.
Om en läsare vill fördjupa sig i japansk litteratur kan hen börja med Toshikazu Kawaguchis kaféroman Before the Coffee Gets Cold och därefter gå vidare till Muratas samhällssatir, Ogawas politiska obehag eller Kirinos kriminalfiktion.
Trenden kan begränsa marknaden, men den kan också leda läsare vidare bortom de mest välkända omslagen.
Lockelsen är ofta konkret
Muratas Närbutikskvinnan betraktas allmänt som en viktig milstolpe i den senaste ökningen av översatt japansk skönlitteratur. Ginny Tapley Takemori, som står bakom den engelska översättningen, och Jason Arthur, biträdande förlagschef på förlaget Granta, har båda lyfts fram i samband med romanens genomslag. Arthur sade till The Guardian att romanens engelskspråkiga utgivning 2018 var ”ett avgörande ögonblick”.
Ginny Tapley Takemori sade dessutom att Murata visar läsare att ”det vi tar för givet som normalt egentligen inte alls är normalt”.
De starkaste japanska titlarna i översättning utgår ofta från igenkännbara platser som ett arbetspass i en butik, en tågstation, en stol på ett kafé eller en liten lägenhet. Därifrån undersöker de pengar, ensamhet, könsroller, minnen, sociala regler och kontroll.
Det är därför böckerna kan kännas både specifika och tillgängliga. De är förankrade i japanska miljöer, men de påfrestningar som skildras är välbekanta även på andra håll: osäkra arbetsvillkor, familjeförväntningar, social konformitet och privat sorg.
Källor: Medium, The Awkward Traveler, The Guardian
