Mimmo Wiestål Fischetti
Höga räntor, låg tillväxt och dolda krigskostnader – bakom fasaden haltar den ryska ekonomin.
Rysslands ekonomi må se stabil ut på ytan, men under den glättiga ytan döljer sig stora problem. Det menar Torbjörn Becker, nationalekonom och chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), som nyligen talade inför EU:s finansministrar.
Trots höga oljeintäkter och militär produktion som håller hjulen snurrande, är landets ekonomi långt ifrån så stark som den utger sig för att vara.
Sanktionerna biter – trots allt
Becker förklarar att sanktionerna från EU och västländerna faktiskt har haft effekt. Trots att Ryssland fortsatt exportera energi till omvärlden, har landet isolerats från det globala finanssystemet. Effekterna syns bland annat i att Rysslands styrränta är hela 21 procent – en signal om att inflationen är mycket högre än de 10 procent som regeringen hävdar.
“Om någon centralbank i Europa skulle ha en ränta som ligger över tio procentenheter över inflationen skulle chefen få sparken direkt,” konstaterade Becker.
En uppblåst ekonomi byggd på olja
Den ryska ekonomin är enligt Becker starkt beroende av oljepriset – och därmed extremt sårbar. De goda tiderna beror främst på de tidigare höga oljepriserna och västvärldens energibehov, men detta håller på att förändras i takt med att beroendet minskar, det skriver Dagens PS.
Siffrorna ser visserligen bra ut på papperet, men Becker menar att man måste vara mycket försiktig med att tolka dem som tecken på verklig styrka.
BNP långt bakom EU:s
Ett annat tydligt tecken på Rysslands ekonomiska svaghet är BNP:n. Rysslands ekonomi utgör endast omkring 12 procent av EU:s totala BNP.
“Även om Ryssland skulle växa med ett par procentenheter extra varje år skulle det ta dem uppåt ett sekel att komma ikapp EU,” sade Becker.
16 sanktionspaket – och fler lär komma
Sedan invasionen av Ukraina har EU antagit 16 sanktionspaket mot Ryssland. Därtill har USA, Kanada, Storbritannien och Japan infört egna åtgärder, vilket tillsammans har pressat Ryssland ekonomiskt och isolerat landet från viktiga marknader.
Militären driver ekonomin – men till vilket pris?
Mycket av den ryska tillväxten i dag är kopplad till militära satsningar. Den så kallade ”krigsekonomin” har lett till ökad produktion, men det är en tillväxt som inte gynnar befolkningen i stort.
Enligt Becker är de officiella siffrorna kring Rysslands försvarsbudget dessutom kraftigt nedtonade. Budgetunderskottet anges till 2 procent av BNP, men mycket tyder på att det verkliga underskottet är det dubbla – eftersom stora delar av krigsutgifterna finansieras via banksystemet, utanför statens budget.