Mimmo Wiestål Fischetti
När Donald Trump klev upp i talarstolen på FN:s generalförsamling under sin första presidentperiod möttes han av något ovant – skratt från delegaterna. Sju år senare är scenen helt förändrad. I dag tas USA:s president emot som en central aktör i en ny världsordning, där traditionella internationella institutioner som FN spelar en allt mindre roll.
Från åtlöje till eftertraktad partner
Vid sitt första framträdande på FN:s scen blev Trump utskrattad för sina självsäkra utspel. Nu gör världsledare snarare sitt yttersta för att vinna hans gunst. På tisdag håller Trump sitt andra stora tal inför generalförsamlingen – denna gång som en president som skakat om både handelsavtal och säkerhetsstrukturer och försvagat det internationella samarbete som byggdes upp efter andra världskriget, skriver CNN.
Pågående konflikter prövar hans strategi
Trump har länge lovat snabba lösningar på konflikterna i Gaza och Ukraina, men striderna fortsätter. Hans taktik – att förlita sig på personliga relationer med ledare i Israel och Ryssland – har hittills inte gett resultat. Efter sitt tal planerar han att möta flera stats- och regeringschefer, bland andra Ukrainas president Volodymyr Zelensky, som han nyligen sagt borde gå med på en fredsuppgörelse med Ryssland.
Samtidigt framhåller Trump sina försök till fredsmäkling på andra håll, bland annat mellan Armenien och Azerbajdzjan, där han fått beröm. Han anser själv att hans insatser gör honom förtjänt av Nobels fredspris.
Ett ifrågasättande av FN
Trumps relation till FN har alltid varit frostig. Redan innan han blev president kritiserade han organisationens byggnader och erbjöd sig att renovera dem – utan framgång. Sedan han återvände till Vita huset har USA dragit ned på finansieringen, lämnat FN:s människorättsråd och UNESCO samt avbrutit stödet till Världshälsoorganisationen.
Trump har också tagit en ovanlig position i FN:s säkerhetsråd, där USA vid flera tillfällen röstat tillsammans med Ryssland och Kina, bland annat om en Ukraina-resolution som inte lade skulden på Moskva.
Gaza och pressen på USA
En av de mest brännande frågorna på veckans generalförsamling är Israels krig i Gaza. Över 150 länder stödjer en konferens om en tvåstatslösning, men USA står utanför och var ett av endast tio länder som röstade emot FN-resolutionen. Samtidigt samlar Trump flera muslimska ledare till samtal om konflikten, bland dem representanter från Qatar, Saudiarabien, Turkiet och Jordanien.
Världsledare i kö för möten
Förutom mötet med FN:s generalsekreterare António Guterres ska Trump träffa flera andra tunga namn. Dit hör EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som driver på för nya sanktioner mot Ryssland, och Argentinas president Javier Milei, en nära politisk allierad.
Från “rocket man” till “Make the UN Great Again”
Trumps FN-tal har tidigare väckt uppmärksamhet för sina oväntade formuleringar. Han har kallat Nordkoreas Kim Jong Un för “rocket man” och hotat att “totalt förstöra Nordkorea”. När han 2018 hävdade att hans regering åstadkommit mer än någon annan i USA:s historia möttes han av öppna skratt.
Den här gången är skrattet borta. Trump står i stället i centrum för en värld där allt fler ledare söker hans närhet – och där FN:s roll i det globala maktspelet ifrågasätts mer än någonsin.
