Mimmo Wiestål Fischetti
Ny kurs i Reykjavík – folkomröstning tidigare än väntat. Island överväger att hålla en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om EU-medlemskap redan i augusti. Det uppger två källor med insyn i förberedelserna, enligt Politico.
Tidigare hade regeringen lovat en omröstning senast 2027. Men nu ser tidsplanen ut att kortas – i ett läge där säkerhetsläget i Europa snabbt förändras.
Det isländska parlamentet väntas meddela datum inom de närmaste veckorna, enligt samma uppgifter.
EU-utvidgningen tar fart
Samtidigt växer trycket i Bryssel. EU-kommissionen arbetar med en modell som kan ge Ukraina ett slags delvis medlemskap redan nästa år. Montenegro, som ligger längst fram i kön, stängde ännu ett förhandlingskapitel så sent som förra månaden, enligt Politico.
– Samtalet om utvidgning förändras, säger EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos till Politico efter ett möte med Islands utrikesminister Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir i Bryssel.
Hon fortsätter:
– Det handlar allt mer om säkerhet, om tillhörighet och om vår förmåga att agera i en värld med konkurrerande maktsfärer. Det berör alla européer.
Trump och tullar skakar om
Bakom Islands omsvängning finns också en ny geopolitisk oro.
USA har infört tullar mot Island och president Donald Trump har hotat att annektera Grönland. Enligt Politico har även Billy Long, Trumps kandidat till USA:s ambassadör på Island, skämtat om att landet skulle kunna bli USA:s 52:a delstat.
– Jag tror att det faktum att Island nämndes fyra gånger i ett Trump-tal i Davos verkligen har fått folk att tänka till, säger en EU-tjänsteman med insyn till Politico och tillägger att det ”måste vara oroande för ett litet land”.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har under det senaste året haft flera möten med Islands statsminister Kristrún Frostadóttir. Enligt Politico beskrev hon samarbetet som något som ”erbjuder stabilitet och förutsägbarhet i en volatil värld”.
Från finanskris till avbrutna samtal
Island ansökte om EU-medlemskap 2009, mitt under en djup finanskris där landets tre största banker kollapsade.
Men 2013 frös regeringen förhandlingarna. Ekonomin återhämtade sig snabbt och samtidigt varnades det för en möjlig kollaps i eurozonen. Två år senare bad Reykjavík att inte längre betraktas som kandidatland.
Sedan dess har omvärlden förändrats kraftigt – inte minst säkerhetspolitiskt.
Island saknar egen armé och förlitar sig på Nato och ett bilateralt försvarsavtal med USA från 1951. Landets strategiska läge i Nordatlanten, strax söder om Arktis, gör det till en nyckelspelare i regionen.
Opinionsmätningar visar nu att stödet för EU-medlemskap ökar.
Fisken – den stora knäckfrågan
Vägen till EU är dock inte spikrak.
Guðni Thorlacius Jóhannesson, tidigare president på Island, säger till Politico att processen kan stöta på politiska hinder. Den största frågan är fiskerättigheterna – en känslig och central näring för landet.
– I slutändan handlar det om fisk, det har alltid varit frågan, säger en EU-källa till Politico.
Under tidigare förhandlingar uppstod skarpa konflikter med Storbritannien om makrillfiske, i det som kallades ”makrillkriget”. EU hotade då med handelssanktioner mot Island.
Men efter brexit kan just den frågan vara mindre laddad.
Kan gå snabbt – men inte utan risk
Island är redan medlem i EES och ingår i Schengen-samarbetet. Landet har därför redan anpassat stora delar av sin lagstiftning till EU:s regelverk.
Innan förhandlingarna frystes 2013 hade Island stängt 11 av 33 förhandlingskapitel – en milstolpe som Montenegro först nyligen passerade, enligt Politico.
– På pappret skulle det inte vara särskilt svårt, det skulle till och med kunna ta bara ett år, säger en EU-tjänsteman.
Samtidigt varnar en annan källa med god insyn i stämningsläget på Island för att en så snabb process är orealistisk, med tanke på de svåra frågor som återstår.
Skulle islänningarna rösta ja till att återuppta samtalen krävs dessutom ytterligare en folkomröstning när förhandlingarna är klara.
Säkerhet viktigare än pengar
Till skillnad från många andra kandidatländer lockas Island inte främst av ekonomiska skäl. Landet har världens femte högsta BNP per capita, enligt Politico.
I stället handlar EU-frågan allt mer om trygghet och geopolitisk tillhörighet.
I en tid av ökad osäkerhet kan en liten nation i Nordatlanten snart ta ett avgörande steg – och därmed bli nästa land att ansluta sig till EU.
