Mimmo Wiestål Fischetti
Norska regeringen öppnar för ökad aktivitet på den strategiska ögruppen.
Ökad rysk närvaro i Arktis oroar Norge
Ryska militärövningar, återöppnade baser och misstänkta spionfartyg i Arktis har fått Norge att se över sin försvarspolitik i norr. Nu överväger regeringen att öka den militära närvaron på och runt Svalbard – en ögrupp med unik internationell status.
– Det kan bli mer aktivitet framöver, säger statssekreteraren Eivind Petersson vid Norges utrikesdepartement, skriver TV4 Nyheterna.
Den senaste tiden har Ryssland trappat upp sin militära närvaro i området kring Murmansk och genomfört stora övningar i Arktis. Samtidigt har spänningar uppstått kring fiskezoner och rysk aktivitet till havs, vilket väcker oro i Oslo.
Svalbards känsliga läge
Svalbard är en norsk ögrupp i Arktis med särskild status enligt Svalbardtraktaten från 1920. Den ger andra länder, däribland Ryssland, rätt att bedriva verksamhet på öarna. I Barentsburg bor omkring 300 ryssar som driver en kolgruva – en närvaro som länge varit okontroversiell.
Men sedan kriget i Ukraina har relationerna försämrats. Kontakten mellan det ryska Barentsburg och norska Longyearbyen har minskat kraftigt.
– Vi undviker att resa till Barentsburg. Vi försöker att ignorera det, säger Longyearbyen-bon Eric Boudier.
Delade känslor bland lokalbefolkningen
Frågan om ökad militär närvaro på Svalbard väcker blandade reaktioner bland lokalbefolkningen. Många värnar ögruppens status som demilitariserat område – samtidigt som hotbilden från öst inte kan ignoreras.
– Som människa i världen tycker jag det är fint att Svalbard är demilitariserat. Men vi kan inte vara naiva, säger Anne Marie Bruu, som bor i Longyearbyen.
Den norska regeringen har ännu inte fattat något beslut, men betonar att försvarsplanerna nu anpassas till en ny säkerhetspolitisk verklighet. Svalbard ser därmed ut att få en mer central roll i det nordliga säkerhetsspelet.
