Mimmo Wiestål Fischetti
Ett ovanligt uppror skakar Washington. Representanthuset har röstat för att riva upp Donald Trumps tullar mot Kanada – efter att flera republikaner brutit med presidenten i en laddad omröstning.
Ovanligt bakslag för Vita huset
Med siffrorna 219–211 röstade Representanthuset på onsdagen för en resolution som syftar till att upphäva de tullar som Donald Trump infört mot Kanada.
Det är en sällsynt markering från den republikanskt kontrollerade kammaren mot en av presidentens mest profilerade frågor. Flera republikaner gick emot partiledningen och anslöt sig till demokraterna.
Beslutet är dock till stor del symboliskt. För att tullarna faktiskt ska stoppas krävs att både representanthuset och senaten godkänner åtgärden – och att presidenten själv undertecknar den. Ett sådant scenario bedöms som högst osannolikt, skriver Huffpost.
Resolutionen ska häva nödläget
Bakom initiativet står Gregory Meeks, ledande demokrat i utrikesutskottet.
– ”Dagens omröstning är enkel, mycket enkel: Kommer ni att rösta för att sänka levnadskostnaderna för den amerikanska familjen eller kommer ni att hålla priserna höga av lojalitet mot en person – Donald J. Trump?”, sade Meeks inför omröstningen.
Resolutionen syftar till att upphäva det nationella nödläge som Trump utlyste för ett år sedan genom en exekutiv order – ett beslut som banade väg för tullarna.
Administrationens motivering har varit att narkotikaflödet från Kanada utgör ett ”ovanligt och extraordinärt hot”, vilket ger presidenten rätt att agera utanför ramarna för handelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada.
Splittring inom Republikanerna
Omröstningen blottlägger en växande oro inom det republikanska partiet, särskilt inför mellanårsvalet då ekonomin väntas bli en avgörande fråga för väljarna.
Flera ledamöter vittnar om missnöje från företag i hemdistrikten som pressas av handelskonflikter och stigande priser.
Don Bacon, republikan från Nebraska som valt att inte ställa upp för omval, var tydlig:
– ”Varför står inte kongressen på egna ben och säger att vi är en självständig gren av makten? Vi borde försvara våra befogenheter. Jag hoppas att Högsta domstolen gör det, men om vi inte gör det är det skamligt.”
Han har också beskrivit tullar som dålig ekonomisk politik.
Samtidigt betonade andra vikten av att stå bakom presidenten.
– ”I slutändan kommer vi att behöva stödja vår president”, sade Keith Self, republikan från Texas.
Talmannens plan sprack
Talmannen Mike Johnson försökte stoppa omröstningen. Han ville invänta ett kommande utslag i Högsta domstolen om tullarnas laglighet och genomförde en komplicerad regeländring för att förhindra att resolutionen nådde kammargolvet.
Men strategin föll när flera republikaner bröt leden under en proceduromröstning.
– ”Presidentens handelspolitik har varit till stor nytta”, sade Johnson tidigare och menade att man borde ge mer tid för frågan att avgöras mellan den verkställande och den dömande makten.
I Vita huset var besvikelsen tydlig.
– ”Vi är besvikna över vad folk har gjort”, sade Kevin Hassett, chef för Vita husets nationella ekonomiska råd. ”Presidenten kommer att se till att de inte upphäver hans tullar.”
Fentanyl i centrum för striden
Republikanen Brian Mast, ordförande i utrikesutskottet, försvarade tullarna och hänvisade till fentanylkrisen.
– ”Låt oss vara tydliga igen med vad den här resolutionen är och vad den inte är. Det här är inte en debatt om tullar. Man kan prata om dem, men det är egentligen inte vad det handlar om. Det här är demokrater som försöker ignorera att det finns en fentanylkris.”
Experter pekar dock på att det mesta fentanylet som förs in i USA produceras av karteller i Mexiko och smugglas via landgränser i Kalifornien och Arizona. Smuggling från Kanada förekommer – men i betydligt mindre omfattning.
Senaten nästa steg
Senaten har redan tidigare röstat för att avvisa Trumps tullar mot Kanada och andra länder som en markering mot presidentens linje.
Nu går frågan vidare dit igen. Men även om båda kamrarna skulle enas väntar sannolikt ett presidentveto.
Striden visar ändå att motståndet växer – inte bara från oppositionen, utan även från presidentens egna partikamrater. Och med ekonomin i fokus inför valet kan tullfrågan bli mer än bara symbolpolitik.
