Jens Asbjørn Bøgen
13 personer och fem organisationer har stämplats som ”medhjälpare till Nazityskland” för krigsbrott mot Sovjetunionen.
Runt om i Baltikum är de män som bekämpade den sovjetiska ockupationen efter andra världskriget nationalhjältar med statyer, gator och filmer uppkallade efter sig.
En domstol i Moskva har nu gett dem en helt annan stämpel.
På måndagen slog Tverskojs distriktsdomstol i Moskva fast att 13 personer från Litauen, Lettland och Estland, tillsammans med fem organisationer, var ”medhjälpare till Nazityskland” vid krigsbrott mot Sovjetunionen, vilket tillgodosåg ett yrkande från den ryska riksåklagarmyndigheten.
Bland de namngivna finns Juozas Lukša, partisanbefälhavaren vars kamp mot det sovjetiska styret är en av de grundläggande berättelserna om det moderna Litauens självständighet.
På listan finns även Juozas Ambrazevičius-Brazaitis, ledare för Litauens kortvariga provisoriska regering 1941, och författaren Bronius Krivickas, som dödades i motståndsrörelsen efter kriget.
Litauens utrikesministerium fördömde beslutet som en medveten omskrivning av det förflutna och kallade det ett försök att svärta ner baltiska frihetskämpar genom att stödja sig på vinklade arkiv från sovjettiden och samtidigt blunda för de brott som begicks av sovjetiska repressiva institutioner.
”Detta är inte första gången Ryssland förfalskar historien för att svärta ner de baltiska staterna och våra frihetskämpar, och på så sätt försöker avleda uppmärksamheten från sina krigsbrott och andra grymheter i Ukraina”, sade ministeriet i sitt uttalande.
Varför Lukša är viktig i Vilnius
Under täcknamnet Daumantas blev Lukša en av ledarna för det väpnade motståndet efter den sovjetiska återockupationen av Litauen 1944, och han bröt igenom järnridån till väst flera gånger för att samla stöd för Litauens sak.
Han gifte sig i Paris 1950 samtidigt som han genomgick underrättelseutbildning i Frankrike, återvände till det ockuperade Litauen några månader senare och dödades i ett bakhåll nära Kaunas i september 1951. År 2019 tillkännagav president Gitanas Nausėda ett initiativ för att söka efter hans kvarlevor.
De fem organisationer som nämns i beslutet är Estlands Omakaitse, Lettlands Aizsargi och Pērkonkrusts samt Litauiska aktivistfronten och Litauiska nationalistunionen, enligt Kommersant, som rapporterade om riksåklagarens ansökan i september.
En bredare kampanj mot det baltiska minnet
Beslutet passar in i ett mönster som har accelererat sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
I Jakutsk vidtog myndigheterna åtgärder för att ersätta ett minnesmärke – som sedan 2002 stått till minne av polska och litauiska deporterade som skickats till sibiriska arbetsläger – med en staty av Dmitrij Jegorov, en lokal soldat som dödades i kriget mot Ukraina i september 2023 och postumt utsågs till Rysslands hjälte av Vladimir Putin.
Plaketterna med de deporterades namn togs bort i juni 2023, och minnesstenarna försvann tre månader senare.
Borttagningarna sträcker sig långt bortom Jakutsk. Sedan 2022 har minnesmärken över polska, litauiska och finska offer för sovjetisk terror monterats ner i ryska regioner från Sverdlovskregionen till Sankt Petersburg och Irkutskregionen, där tjänstemän ofta hävdar ovetskap eller hänvisar till ”restaureringsarbete”.
Litauens utrikesministerium beskrev Moskvadomen som en del av samma kampanj och sade att Kreml har som mål att ”indirekt rättfärdiga Rysslands aggression mot Ukraina” genom att avlegitimera sina västliga grannars självständighetsrörelser.
