Efter ett informellt EU-möte i Bryssel betonade Scholz att Ukrainas främsta behov är stöd för att återuppbygga landet, inte att utnyttjas för sina råvaror.
Trump uttalade den 3 februari att han vill att Ukraina ska "säkerställa det vi ger dem genom deras sällsynta jordartsmetaller och andra resurser," men han specificerade inte exakt vilka material som avsågs.
En källa inom den ukrainska presidentadministrationen uppger dock för Kyiv Independent att resursdelning redan ingår i president Volodymyr Zelenskyjs så kallade "segerplan," som har presenterats för flera världsledare, inklusive Trump.
Sedan Rysslands fullskaliga invasion har USA bistått Ukraina med 65,9 miljarder dollar i militärt stöd.
USA skär ner på icke-militärt stöd – Europa kan behöva täcka upp
Även om militärt stöd från USA till Ukraina hittills inte påverkats av den nuvarande biståndsfristen, har icke-militära program drabbats.
USA:s biståndsmyndighet USAID har fram till nu bidragit med 2,6 miljarder dollar i humanitärt stöd, 5 miljarder i utvecklingshjälp och över 30 miljarder i direkt budgetstöd till Ukraina.
Men efter de senaste nedskärningarna har Ukrainas parlament inlett samtal med europeiska partners för att tillfälligt ersätta det amerikanska stödet.
Scholz bromsar utökat vapenstöd – motsätter sig lån för ytterligare bistånd
Tyskland har under Scholz ledning blivit Ukrainas näst största militära givare efter USA. Trots detta har kanslern konsekvent avvisat att skicka Taurus-kryssningsrobotar, av rädsla för eskalering av konflikten.
Scholz har även blockerat ett nytt säkerhetsstöd värt 3 miljarder euro, om det inte täcks av ytterligare statlig upplåning.
Förslaget, som stöds av Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock och försvarsminister Boris Pistorius, omfattar bland annat tre Iris-T luftvärnssystem, tio haubitsar och mer artilleriammunition – men väntar fortfarande på godkännande.