Mimmo Wiestål Fischetti
Storbritannien planerar att minska det ekonomiska stödet till asylsökande som anses vara arbetsföra. Reformen följer Danmarks hårda linje med tillfälliga uppehållstillstånd – ett drag som väntas väcka debatt både inom och utanför landet.
Ny brittisk migrationslinje
Den brittiska regeringen presenterar på måndagen nya migrationsreformer som gör det möjligt att dra in bidrag till asylsökande som kan arbeta. Stödet ska bli ”discretionary” – alltså frivilligt – vilket ger myndigheterna rätt att neka hjälp till personer som bedöms kunna försörja sig själva.
Inrikesminister Yvette Cooper ska lägga fram detaljerna i ett paket som syftar till att minska antalet illegala ankomster och påskynda utvisningar, rapporterar Euronews.
Över 100 organisationer protesterar
Mer än hundra brittiska välgörenhetsorganisationer har i ett öppet brev uppmanat regeringen att stoppa vad de kallar en ”offentlig demonisering av migranter”. De varnar för att reformerna riskerar att öka rasism och våld, snarare än att lösa problemen i systemet.
Migration toppar väljarnas oro
Enligt färska opinionsmätningar har migration seglat upp som väljarnas största oro, till och med före ekonomin. Det högerpopulistiska partiet Reform UK har gjort frågan till sin främsta profilfråga, vilket ökar trycket på regeringen att agera.
Under det senaste året ansökte över 109 000 personer om asyl i Storbritannien – en mindre ökning från året innan men fortfarande nära rekordnivåerna från 2002.
Inspireras av Danmark
De brittiska reformerna hämtar inspiration från Danmark och flera andra europeiska länder där asyl endast beviljas tillfälligt. Där gäller uppehållstillstånd vanligen i två år, varefter migranterna måste ansöka på nytt.
Om hemlandet bedöms som säkert kan asylsökande skickas tillbaka. Danmark har också skärpt reglerna för medborgarskap och familjeåterförening – och tillåter sedan 2016 att myndigheter beslagtar värdesaker från asylsökande för att täcka stödutgifter.
Danmark som förebild – eller varnande exempel?
Den danska regeringen menar att den hårda linjen minskat antalet asylansökningar till den lägsta nivån på 40 år. Omkring 95 % av de som får avslag deporteras.
Kritiker menar dock att den danska modellen underminerar asylrätten och riskerar att skapa parallella samhällen.
Om Storbritannien följer samma väg väntar en intensiv debatt om var gränsen går mellan kontroll och medmänsklighet.
