Jens Asbjørn Bøgen
Ett uttalande i Liverpool gjorde något som ingen brittisk premiärminister hade gjort på ett decennium.
Mer än tio år har gått sedan brexitomröstningen, och de två stora partierna i Storbritannien har under större delen av denna tid behandlat resultatet från 2016 som en avslutad fråga.
På tisdagen den 29 september, under Labourpartiets tredje dag på partikongressen i Liverpool, tog Andy Burnham upp frågan igen.
I sitt första kongresstal som premiärminister sade Burnham att brexit har ”gjort mer skada än nytta” och förklarade för delegaterna att landet måste besluta om sin långsiktiga relation till Europeiska unionen.
Irlands nationella dagstidning, The Irish Times, publicerade talet i sin helhet, inklusive hans uttalande om att brexit ”inte har gett oss kontroll” och att Storbritannien ”har förlorat en del av den kontroll vi hade över vår ekonomi”.
Han presenterade därefter fyra alternativ som han sade att han skulle lägga fram vid ett möte mellan Storbritannien och EU senare i år. ”Vi skulle kunna förbli som vi är”, sade Burnham. ”Vi skulle kunna titta på vad [tidigare finansministern] George Osborne sade om en tullunion. Vi skulle kunna titta på vad Liberaldemokraterna sade om den inre marknaden, eller så skulle vi kunna gå hela vägen.”
Han tillade: ”Jag ska se om vi kan hitta en konsensus kring något av dessa alternativ.”
Vad talespersonen inte ville utesluta
Burnham själv lovade ingen kampanj för återinträde. Men hans talesperson vägrade att utesluta att Labours valprogram för nästa parlamentsval, som ska hållas senast i augusti 2029, skulle kunna innehålla ett löfte om att sträva efter återinträde i EU, som Bloomberg rapporterade.
Denna försiktiga formulering är den egentliga nyheten: En sittande premiärminister håller formellt dörren öppen för ett återinträde, utan att binda sig till det.
The London Economic rapporterade att ministrar i Burnhams närhet redan framställer frågan som i princip avgjord: ”Från de samtal som förs framgår det att det inte handlar om ’om’ utan om ’hur’”, sade en minister till mediet.
En högt uppsatt kollega talade om ”mycket momentum gällande ett förnyat återinträde” och tillade: ”Ekonomiska data finns där, och vi har blivit mer avslappnade när det gäller att tala om brexit.”
Två månader vid makten
Resten av det timslånga talet i Liverpool dominerades av inrikespolitik: en nationell vårdtjänst (National Care Service), ett pristak för bussar på 2 pund, ändringar i arrenderätten (leasehold) och en återgång till statligt ägande för delar av försörjningssektorn. Utrikespolitiken tog mindre än en minut i anspråk.
Utrikesminister Ed Miliband, som The London Economic citerade, sade att Storbritanniens ”framtid ligger i ett starkare, djupare partnerskap” med EU. Finansminister John Healey kopplade i samma rapport Storbritanniens nuvarande ekonomiska svårigheter till ”Boris Johnsons brexit”.
Valprogrammet, som Burnham är bunden till under resten av denna mandatperiod, utesluter fortfarande medlemskap i den inre marknaden och tullunionen. Han har förklarat att han i stället vill lägga fram sina argument vid nästa val.
Burnham har varit premiärminister i ungefär två månader. Han tog över efter Keir Starmer i juli, efter en ledarskapskris inom Labourpartiet.
