Mimmo Wiestål Fischetti
USA:s president väntas komma till Nato-toppmöte – men bara om Europa visar att de menar allvar med att höja försvarsbudgetarna.
När Natos utrikesministrar nu samlas i turkiska Antalya är det mer än bara ett förberedande möte. Det är upptakten till en avgörande dragkamp om framtidens försvarsutgifter – och USA:s president Donald Trump har gjort det tydligt: Europa måste visa att de tar ansvar.
Ett möte som kan avgöra alliansens framtid
Det borde inte vara en nyhet att USA:s president dyker upp på ett Nato-toppmöte. Ändå skapade det rubriker när USA:s Nato-ambassadör Matthew Whitaker bekräftade att Trump ”förväntas och planerar att delta” vid mötet i Haag i slutet av juni.
Att det ens behövde sägas beror på spekulationer om att Trump övervägt att hoppa över mötet – som ett tydligt budskap till Europa: öka era försvarsutgifter eller räkna inte med amerikanskt stöd, det rapporterar DR Nyheder.
Fem procent – eller inget möte
Trump har gång på gång kritiserat de europeiska länderna för att de förlitar sig för mycket på USA:s militära muskler. Just nu står USA för cirka 60 procent av alliansens försvarsbudget. Nu vill Trump att varje medlemsland ska lägga minst fem procent av sitt BNP på försvaret – mer än dubbelt så mycket som dagens mål på två procent.
Enligt Whitaker är det inget förhandlingsutspel:
– Fem procent är inte bara en siffra. Det är en nödvändighet för vår säkerhet, sa han under en pressbriefing.
Europa börjar vakna – men gapet är stort
Flera europeiska ledare har börjat inse allvaret. Med hotet från Ryssland fortsatt närvarande och USA:s skifte mot Asien och Kina, ökar pressen på Europa att ta större ansvar för sin egen säkerhet.
Men verkligheten är att färre än 2/3 av medlemsländerna ens lever upp till dagens mål. Länder som Italien, Spanien och Slovenien kämpar fortfarande med att nå tvåprocentsgränsen innan mötet i juni. Att plötsligt sikta på fem procent är ett enormt steg.
En kompromiss i sikte?
En möjlig kompromiss kan vara att införa ett nytt mål gradvis. Natos generalsekreterare Mark Rutte föreslår att länderna ska nå målet inom sju år – alltså till 2032. En annan idé är att dela upp de fem procenten:
- 3,5 % till traditionellt militärt försvar
- 1,5 % till bredare säkerhetskostnader som cybersäkerhet och infrastruktur
Den modellen verkar USA kunna gå med på – så länge pengarna verkligen går till försvar.
– Det får inte bli en soppa där allt möjligt räknas in, betonade Whitaker.
Smärtsamma val väntar
Oavsett modell kommer det att göra ont. Länder med redan pressade statsfinanser – som Frankrike och flera sydeuropeiska nationer – måste fatta tuffa beslut som påverkar både budget och politik.
USA:s utrikesminister Marco Rubio sa det rakt ut i april:
– Vi är fortsatt engagerade i Nato. Men det måste vara en verklig allians där alla drar sitt strå till stacken.
Budskapet är tydligt: Om Europa inte är redo att ta sitt ansvar, då kan Trump lika gärna stanna hemma från Haag.