Mimmo Wiestål Fischetti
USA:s president Donald Trump hävdar att Irans kärnvapenprogram har utplånats efter amerikanska flygräder. Men motsägelsefulla underrättelser väcker tvivel – och tystnaden efter bomberna kan bli början på något mycket farligare.
En segerbild till varje pris
Donald Trump har byggt hela sitt politiska varumärke på att framstå som kompromisslös och segerrik. När USA, tillsammans med Israel, slog till mot tre av Irans kärntekniska anläggningar kallade han det för en ”total utplåning”. Men bakom orden finns ett stort behov – att snabbt skapa en bild av framgång, innan verkligheten hinner ikapp.
Att erkänna att Iran fortfarande kan tillverka kärnvapen skulle inte bara skada Trumps trovärdighet. Det skulle också väcka frågan om nya militära insatser krävs – något han helst vill undvika inför presidentvalet och för att inte riskera att tappa sitt stöd inom MAGA-rörelsen, skriver CNN.
Vita huset i krismode
När det läckte att USA:s egna underrättelsetjänster har ”låg tilltro” till att kärnvapenprogrammet verkligen förstörts, slog Vita huset tillbaka. Trump kallade insatsen för ”mycket, mycket lyckad” och hävdade att ”ingen annan militär på jorden” kunde ha genomfört den.
Försvarsminister Pete Hegseth, tidigare Fox News-profil, gick till attack mot medier som rapporterade om läckan och anklagade dem för att vilja ”skada presidenten och landet”. En typisk Trumptaktik: slå mot budbäraren och bygg en alternativ sanning.
Underrättelser som inte räcker till
CIA-chefen John Ratcliffe påstod att Iran har drabbats av ”systemiska skador” och att det finns trovärdig information om förstörda anläggningar. Även underrättelsechefen Tulsi Gabbard hävdade att nya uppgifter visar att Irans kärnvapenanläggningar förstörts.
Men ingen av dem bekräftar Trumps mest extrema påståenden – att programmet är helt utplånat. Inget har heller sagts om Irans möjliga hemliga lager av anrikat uran, eller om det finns gömda anläggningar som undgått attackerna.
Historien riskerar att upprepa sig
Parallellerna till invasionen av Irak 2003 är obehagliga. Då vilseledde USA om massförstörelsevapen som aldrig fanns. Nu kan Trump försöka kontrollera narrativet om ett existerande kärnvapenhot som kanske bara tillfälligt har stoppats – eller inte alls.
Risken finns att underrättelser manipuleras för att passa det politiska budskapet. En farlig väg som undergräver både trovärdighet och säkerhet – och som redan en gång kostat tusentals liv.
Diplomati i motvind
Trump säger att han inte bryr sig om ett formellt avtal med Iran. Samtidigt talar hans sändebud om en ”omfattande fredsöverenskommelse” som kan bli ett historiskt genombrott. Men om Iran – som vissa bedömare tror – tolkar attacken som ett bevis på att man måste skaffa kärnvapen för att överleva, då är förutsättningarna för en fredsuppgörelse minimala.
Internationella atomenergiorganet IAEA misstänker att Iran flyttade material innan bombningarna. Om det bekräftas, kan USA eller Israel tvingas agera igen. Det skulle vara början på just den konflikt Trump försökt undvika.
En seger med dyr eftersmak?
Trump vill framstå som vinnare. Men ju mer Vita huset försöker förklara bort kritiska frågor, desto mer växer tvivlet. Om framtida rapporter visar att Irans kärnvapenprogram överlevt, står Trump inför ett vägval: erkänna misslyckandet – eller slå till igen.
För världen betyder det fortsatt osäkerhet. För presidenten är det en kamp mot tiden, sanningen och sin egen historia.
