Mimmo Wiestål Fischetti
Donald Trump har öppnat för ett massivt amerikanskt inflytande över Venezuelas olja – en råvara som lockar med enorma volymer men som klimatforskare varnar för kan bli en av världens mest utsläppsdrivande expansionsplaner.
Det handlar inte bara om geopolitik. En storskalig satsning på Venezuelas olja riskerar att låsa fast världen i ännu fler fossila investeringar – just när många prognoser pekar på att den globala oljeefterfrågan kan börja mattas av.
Samtidigt är det en ekonomisk gigantinsats som kräver tiotals miljarder dollar – i ett land med trasig infrastruktur och stor politisk osäkerhet, enligt CNN.
Världens största oljeförråd – men bland de smutsigaste
Venezuela har de största oljereserverna i världen: omkring 300 miljarder fat. Det gör landet till en dröm för fossilindustrin – och en mardröm för klimatpolitiken.
En stor del av oljan finns i Orinoco-bältet och består av extra tung “heavy sour crude”. Den är tjock, trögflytande och påminner om Kanadas oljesand. Den typen av råolja kräver mer energi i varje steg och har högre klimatpåverkan per fat än lättare oljor, enligt analyser från bland annat Carbon Tracker.
“Den flyter inte – den måste tvingas upp”
Det är fysiken som gör Venezuelas olja så problematisk, menar experter. För att få den att röra sig måste reservoaren ofta värmas upp, vanligtvis genom att pumpa in ånga.
Det kräver stora mängder energi, ofta producerad med naturgas. “Oljan flödar inte från brunnen som en vätska. Den måste värmas”, säger Lorne Stockman vid Oil Change International, enligt CNN.
Och det stannar inte vid själva utvinningen.
Raffineringen ökar utsläppen ytterligare
Venezuelansk tungolja har hög svavelhalt, vilket gör den dyrare och mer energikrävande att raffinera till exempelvis bensin och diesel. Det kräver specialutrustning och mer intensiva processer – vilket i sin tur driver upp klimatutsläppen.
Med andra ord: även om man räknar bort själva borrningen blir klimatkostnaden ofta hög även i senare led.
Metanläckor och fackling: en extra risk i Venezuela
En annan del av varningsklockorna gäller infrastrukturen. Oljefält, rörledningar och anläggningar i Venezuela är i många fall gamla och dåligt underhållna, vilket kan öka risken för metanläckage, fackling och utsläpp, enligt Carbon Tracker.
Metan är ett särskilt stort problem, eftersom gasen värmer planeten mycket kraftigare än koldioxid på kort sikt. Enligt International Energy Agency (IEA) är metanintensiteten i Venezuelas olje- och gassektor sex gånger det globala genomsnittet – och facklingsintensiteten tio gånger.
“Mer än dubbelt så smutsigt per fat”
I dag är klimatutsläppen per producerat fat i Venezuela mer än dubbelt så höga som det globala genomsnittet, enligt siffror som CNN hänvisar till från Rystad Energy.
Visst finns det ett argument för att amerikanska oljebolag skulle kunna minska utsläppen något genom bättre teknik och striktare rutiner. Men det finns tydliga gränser: tungolja kräver fortsatt mycket energi för att få upp – och stora facklingsprogram är dyra, enligt resonemanget i CNN:s genomgång.
Spill som inte syns i statistiken
Klimatfrågan är en del. En annan är risken för direkta miljöskador.
Venezuela har länge plågats av läckande pipelines och återkommande oljespill. Exakta siffror är svåra att få fram eftersom statliga oljebolaget PDVSA slutade rapportera spill offentligt 2016.
Men en rapport från Observatorio Venezolano de Derechos Humanos Ambientales (OVDHA) dokumenterar 199 oljespill mellan 2016 och 2021 – och varnar för att det verkliga antalet sannolikt är mycket högre. Rapporten finns publicerad här: OVDHA/Clima21 – “Derrames petroleros en Venezuela (2016–2021)” (PDF).
Ekonomin: tiotals miljarder – bara för att hålla nivån
Även om Trump skulle driva på för en amerikansk oljeoffensiv i Venezuela återstår ett grundproblem: kostnaden.
Landets produktion har rasat sedan 2016 och ligger i dag runt eller under en miljon fat per dag. Enligt uppgifter som Reuters återger, baserade på Rystad Energy, skulle det krävas cirka 53 miljarder dollar i investeringar under 15 år bara för att hålla dagens nivå – och upp emot 183 miljarder dollar för att bygga upp produktionen mot historiska toppnivåer, det skriver Reuters.
Det är en enorm satsning i en marknad där olja periodvis är billig – och där osäkerhet kring långsiktig efterfrågan gör kalkylen ännu mer riskfylld.
Den största effekten kan bli politisk – inte bara utsläpp
Hur stor den globala utsläppseffekten faktiskt blir beror på om ny venezuelansk produktion tränger undan olja från andra regioner eller om den blir ett nettotillskott.
Men flera experter pekar på en annan risk: att en storskalig fossil offensiv i Venezuela kan flytta fokus från energiomställningen och skapa ny geopolitisk instabilitet – vilket kan bromsa internationellt klimatsamarbete.
Enormt lockande – men tungt för klimatet och dyrt i praktiken
Venezuelas olja är på pappret en jackpot: enorma reserver och potential att förändra energikartan. Men det är också en av världens mest klimatbelastande oljekällor, med stora risker för metanläckage och spill – och kräver investeringar i en skala som får även stora aktörer att tveka.
Om Venezuelas olja ska bli ett nytt globalt fossilnav handlar det därför inte bara om politik och makt. Det handlar om fysik, teknik – och om världen ens har råd att låsa fast sig vid ännu en generation dyr, tung och högutsläppande olja.
