Mimmo Wiestål Fischetti
USA överväger att minska sin militära närvaro i Europa, och Tyskland försöker desperat behålla sin nyckelroll i Washingtons säkerhetsstrategi. Ett tyst diplomatiskt spel pågår – men Berlin är inte längre säker på hur länge amerikanerna tänker stanna.
USA:s närvaro ifrågasätts – Berlin i vänteläge
Tysklands försvarsminister Boris Pistorius reste i veckan till Washington för att få svar. Mötet med USA:s nya försvarsminister Pete Hegseth bekräftade det många i Berlin redan anat: USA förbereder sig för att dra ned på sin militära närvaro i Europa. Men ingen vet ännu hur mycket – eller hur snabbt.
– Jag sa redan för två år sedan att det skulle komma en tid då amerikanerna gör mindre, sa Pistorius efter mötet. Europa har hittills kunnat räkna med dem. Men USA har egna intressen – särskilt i Indo-Stillahavsområdet, skriver Politico.
Tyskland har ännu inte fått några löften om framtida amerikanska planer. Det skapar oro – inte bara i Berlin, utan bland flera NATO-länder.
Pentagon granskar hela sin globala närvaro
Bakgrunden till den tyska oron är den så kallade Global Force Posture Review – en stor översyn av USA:s militära baser världen över. Fokus ligger nu på att omfördela resurser mot Indo-Stillahavsområdet och minska kostnaderna utomlands. Slutrapporten väntas i september.
USA:s ambassadör till NATO, Matthew Whitaker, försökte lugna allierade i Bryssel och lovade att inga överraskningar ska ske. Men det är just den tystnaden från Washington som skapar nervositet.
Tysk säkerhet bygger på amerikansk närvaro
Tyskland är USA:s viktigaste militära bas i Europa, med omkring 35 000 amerikanska soldater utspridda över 35 platser – bland dem Ramstein och Grafenwöhr, nyckelpunkter för flyg- och markoperationer. Härifrån samordnas insatser mot Mellanöstern, Afrika – och Ryssland.
Trots ökande försvarsbudgetar har Tyskland fortfarande brister inom allt från ammunition till strategisk avskräckning. Därför spelar USA:s militära stöd, inklusive kärnvapen i västtyska Büchel, en avgörande roll.
Men enligt säkerhetsanalytikern Aylin Matlé gynnar USA:s närvaro även Washington självt:
– Ramstein används inte bara för att försvara Europa, utan är en plattform för amerikansk maktprojektion globalt, säger hon.
Trumps signalpolitik påverkar
Matlé pekar på att en nedtrappning av de 20 000 trupper som skickades till Europa 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina är sannolik. Det skulle fortfarande lämna cirka 70 000–80 000 soldater kvar – men skicka en tydlig politisk signal.
– För Trump handlar det också om symbolik, säger hon. En kontrast mot Biden-eran.
En NATO-källa säger till Politico att en neddragning på upp till 30 procent är möjlig – vilket i så fall skulle vara den största omfördelningen på decennier.
Tysk diplomati i det tysta
För att motverka en kris har Berlin intensifierat sin diplomatiska offensiv. I juni aviserades en dramatisk ökning av försvarsbudgeten – från 86 miljarder euro 2025 till hela 153 miljarder 2029, motsvarande 3,5 procent av BNP.
Målet är tydligt: visa USA att Tyskland tar ansvar och förtjänar fortsatt amerikansk närvaro.
Kansler Friedrich Merz har personligen kontaktat president Trump för att säkra vapenleveranser till Ukraina. Under sitt första officiella besök i Vita huset tog han även upp USA:s trupper i Tyskland. Trump svarade undvikande – men med viss beröm:
– Jag har alltid sagt att Europa måste göra mer. Men Tyskland har börjat ta steg, sa han.
Vad händer nu?
Allt hänger på USA:s nästa drag. I Berlin finns viljan att samarbeta och anpassa sig – men också en växande oro att beslutet kan komma plötsligt. Pistorius sammanfattade det diplomatiskt:
– Det handlar om att samordna hur ett sådant beslut ska genomföras, så att inga farliga kapacitetsluckor uppstår.
Medan Tyskland hoppas på fortsatt partnerskap med USA, är det tydligt att tiderna har förändrats. För första gången på länge är Europa inte längre säker på att amerikanerna kommer att stanna.
