Mimmo Wiestål Fischetti
USA:s statsskuld har för första gången passerat 40 biljoner dollar.
Bakom den historiska nivån finns åratal av stora budgetunderskott och snabbt växande räntekostnader.
För amerikanska hushåll kan utvecklingen i förlängningen märkas genom högre räntor på bland annat bolån och andra krediter.
Den amerikanska bruttoskulden har nu nått 40 biljoner dollar, enligt uppgifter från USA:s finansdepartement som rapporterats av AP.
Milstolpen kommer bara omkring fem månader efter att skulden passerade 39 biljoner dollar.
Det är samtidigt viktigt att skilja på bruttoskulden och den skuld som faktiskt innehas av allmänheten och investerare.
Den senare uppgår till över 32 biljoner dollar, enligt Komité for Ansvarligt Budgetarbejde.
USA:s statsskuld gör räntorna allt dyrare
Problemet är inte bara storleken på skulden. Kostnaden för att finansiera den växer också.
Congressional Budget Office, CBO, räknar med att den amerikanska statens nettoutgifter för räntor överstiger 1 biljon dollar under budgetåret 2026.
År 2036 väntas kostnaden ha mer än fördubblats till 2,1 biljoner dollar.
När staten måste lägga en allt större del av budgeten på räntor minskar samtidigt utrymmet för andra utgifter.
Utvecklingen kan även få konsekvenser utanför statsbudgeten.
CBO konstaterar att omfattande statlig upplåning konkurrerar om kapital på finansmarknaden, vilket kan pressa upp räntorna och tränga undan privata investeringar.
Det är en viktig koppling för hushållen.
Räntan på amerikanska statsobligationer fungerar som referenspunkt för andra räntor i ekonomin.
Om marknaden kräver högre avkastning för att låna ut pengar till staten kan även finansieringen av bostäder och företag bli dyrare.
Prognosen pekar mot ännu större skuld
Någon snabb vändning syns inte i de långsiktiga prognoserna.
CBO räknar med ett federalt budgetunderskott på omkring 1,9 biljoner dollar under 2026.
Underskottet väntas därefter växa till 3,1 biljoner dollar 2036.
Samtidigt väntas den skuld som innehas av allmänheten öka från omkring 101 procent av BNP 2026 till 120 procent 2036.
Det skulle innebära en högre skuldkvot än USA hade efter andra världskriget.
Bakom utvecklingen finns flera långsiktiga faktorer.
Utgifterna för bland annat Social Security och Medicare ökar när befolkningen åldras, samtidigt som tidigare skattesänkningar, nya utgifter och kostnader från pandemin har bidragit till underskotten.
40-biljonersgränsen innebär inte i sig att en amerikansk skuldkris står för dörren.
Men den visar hur snabbt statens finansiella åtaganden växer.
Utan lägre underskott innebär utvecklingen att en allt större del av framtida skatteintäkter riskerar att gå till att finansiera gamla skulder och deras räntor.
