Mimmo Wiestål Fischetti
Klimatkris och kriminalitet präglar framtidsbilden • ”Det här är inget sci-fi-scenario”
En framtid utan trygg el eller rent vatten
Vad händer om vi fortsätter som vanligt, utan att ta klimatkrisen på allvar? På Chalmers i Göteborg kan du nu kliva in i ett vardagsliv från år 2050 – där extremväder, elavbrott och kriminalitet är en del av livet. Välkommen till framtidslägenheten där det inte längre är självklart med rinnande vatten, fungerande avlopp eller ett tryggt hem.
Besökare får uppleva en vardag där man måste cykla för att få el vid strömavbrott, regla ytterdörren på grund av ökad otrygghet, och sätta upp stormskydd när kraftiga oväder drar in.
– Det här är ett helt realistiskt scenario om vi inte agerar nu, säger Emma Sarin, projektledare för initiativet Bo en dag i år 2050, skriver TV4 Nyheterna.
Klimatmodeller i praktiken
Bakom projektet står HSB Living Lab, ett unikt bostadshus som också fungerar som en avancerad forskningsmiljö. Här kan forskarna styra el, vatten och värme för att simulera olika framtidsscenarier, baserade på klimatforskning och aktuella prognoser.
– Vi vill nå beslutsfattare i hela samhällsbyggnadssektorn och visa vilka konkreta konsekvenser dagens passivitet kan få, säger Emma Sarin.
Ett uppvaknande för byggsektorn
Målet med projektet är inte bara att visa en möjlig framtid – utan att skapa debatt och engagemang kring behovet av omställning. Hela upplevelsen är designad för att väcka känslor och få besökaren att reflektera över vad som krävs för att undvika en sådan verklighet.
Efter att testperioden avslutas kommer insikterna delas med nyckelpersoner inom bostads- och byggbranschen. Projektet finansieras av Vinnova, som arbetar för att stärka svensk innovationskraft och främja hållbar utveckling.
Dystopi eller väckarklocka?
”Bo en dag i år 2050” är mer än en installation – det är en påminnelse om att framtiden formas av dagens beslut. Genom att uppleva hur det kan bli om vi inte ställer om, blir det lättare att förstå varför klimatfrågan är akut.
– Det här ska inte ses som skrämselpropaganda, utan som ett verktyg för att skapa insikt, säger Sarin.