Emil Martesen
En ny utveckling kan ge hushållen ett välkommet ekonomiskt lyft under året.
Många svenskar känner fortfarande av pressen i privatekonomin, trots att inflationen har dämpats och räntorna stabiliserats.
För en betydande del av befolkningen krävs det inte mycket för att budgeten ska spricka, och en oväntad räkning kan snabbt utvecklas till en verklig kris.
En ny undersökning visar att tusentals fortfarande saknar den ekonomiska buffert som annars ska skapa trygghet i vardagen.
Länsförsäkringar har låtit svenskarna svara på om de skulle kunna hantera en oväntad utgift på 25.000 kronor inom en vecka.
Det skriver de i ett pressmeddelande.
Summan speglar vanliga oväntade kostnader i vardagen, till exempel en vitvara som går sönder, en bil som behöver repareras eller en akut tandläkarräkning.
24 procent säger att det skulle vara svårt att hantera utgiften och 21 procent uppger att det vore omöjligt, medan 53 procent anser att det skulle vara lätt.
Andelen som svarar omöjligt ökar
Andelen som uppger att det är omöjligt att klara en oväntad utgift på 25.000 kronor är idag på betydligt högre nivåer jämfört med fyra år sedan. Andelen var 14 procent i december 2021, vilket kan jämföras med 21 procent i januari 2026.
Kvinnor och ensamstående är tydligt överrepresenterade i gruppen med svagast buffert – 25 procent av kvinnorna och 28 procent av ensamstående svarar att utgiften är omöjlig att hantera.
”Den ekonomiska motståndskraften har kraftigt försvagats i grupper som hade det tufft redan innan krisåren. När bufferten väl är tömd tar det lång tid att bygga upp den igen, särskilt när vardagsekonomin fortfarande är ansträngd”, säger Stefan Westerberg.
Återhämtning drivs av hushåll med starkare ekonomi
Samtidigt har svenskarnas buffertar fyllts på överlag vilket drivs av mer resursstarka hushållsgrupper.
Före kostnadskrisen i december 2021 uppgav 6 av 10 att en oväntad utgift på 25.000 kronor skulle vara lätt att hantera.
När hög inflation, stigande räntor och elpriser slog mot hushållens ekonomi 2023 hade andelen minskat kraftigt till 42 procent. Sedan dess har en återhämtning skett och i januari 2026 var andelen 53 procent.
”Svenskarna får mer pengar i plånboken under året och det finns det goda förutsättningar att hålla i sparandet och återställa bufferten för de som har möjlighet. Kom ihåg att bufferten är hushållets ekonomiska livlina och utan den riskerar en plötslig utgift eller inkomsttapp snabbt bli en djupare kris”, säger Stefan Westerberg.
