Jens Asbjørn Bøgen
NATO har bestämt avvisat kraven.
Medan de diplomatiska ansträngningarna för att få slut på kriget i Ukraina fortsätter, blossar spänningarna mellan Moskva och Nato upp på nytt.
Ryska företrädare kräver åter formella garantier för att den västliga alliansen ska upphöra med sin expansion mot landets gränser, vilket återupplivar tvister som sträcker sig flera decennier tillbaka.
Rysslands ambassad i Belgien uppgav för den ryska tidningen Izvestia att Moskva vill att Nato juridiskt förbinder sig att stoppa ytterligare utvidgning österut.
Uttalandena liknar det som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade i en intervju den 11 februari med ”Empathy Manuchi”. Enligt Institute for the Study of War (ISW) sade Lavrov i intervjun att Kreml kräver att Nato stoppar sin expansion och inte stationerar styrkor i stater som anslöt sig till alliansen efter 1997.
Bland de länder som gick med i Nato efter 1997 finns de baltiska staterna, Bulgarien och Rumänien.
”Bekvämt bortglömt”
I uttalanden till Izvestia sade en icke namngiven talesperson för ambassaden: ”Alla muntliga löften som Nato tidigare gav om att inte expandera glömdes bekvämt bort eller ignorerades när det passade dem.”
Diplomaten hävdade att försäkringar gavs till sovjetiska ledare under förhandlingarna om Tysklands återförening och menade att dokument i västliga arkiv stöder den uppfattningen.
President Vladimir Putin har upprepade gånger anklagat västliga regeringar för att ha ”förrått” Ryssland genom att inte respektera vad han beskriver som åtaganden om att inte utvidga Natos närvaro i Östeuropa.
Toppmötet 2008
Enligt Izvestia sade företrädaren att Kreml även kommer att kräva att besluten från toppmötet i Bukarest 2008 ogiltigförklaras.
I beslutet angavs att Ukraina och Georgien så småningom skulle kunna ansluta sig till alliansen, men Izvestia skriver att det i praktiken var ett löfte om framtida medlemskap för de två staterna.
Nato avvisar veto
Natos ledare har bestämt avfärdat Moskvas hållning. Generalsekreterare Mark Rutte sade förra året att Ryssland inte kan påverka beslut om medlemskap i alliansen.
”Ryssland har varken röst eller vetorätt när det gäller vem som blir medlem i Nato”, sade Rutte och betonade att varje ny medlem måste få enhälligt stöd från de befintliga allierade.
Rutte har också understrukit behovet av trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina för att avskräcka ytterligare aggression, oavsett om Kiev så småningom går med i Nato.
Tvisten om utvidgningen har skärpts sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Finland och Sverige har sedan dess anslutit sig till alliansen, vilket avsevärt har förlängt Natos gräns mot Ryssland till omkring 3 000 kilometer. Östersjön är nu till stor del omgiven av Nato-medlemsstater.
Samtidigt som Kreml kraftfullt motsätter sig Ukrainas potentiella Nato-medlemskap har man intagit en annan ton när det gäller Kievs ambitioner att gå med i Europeiska unionen. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade: ”Detta är varje lands suveräna rätt. Ingen kan diktera sådana beslut, och det tänker vi inte göra.”
Källor: Izvestia, Nato-uttalanden, Institute for the Study of War (ISW)
