Ida Hansson
Den grova brottsligheten bland unga har förändrats snabbt de senaste åren.
Enligt uppgifter som TV4 Nyheterna redogör för har antalet misstänkta under 15 år som kopplas till mord och mordplaner ökat kraftigt på fem år.
Samtidigt uppges en mycket stor andel av de gängkopplade ungdomar som avtjänar sluten ungdomsvård återfalla i brott.
Mot den bakgrunden presenterade regeringen nya detaljer kring de kommande ungdomsfängelserna – en reform som träder i kraft i början av juli när straffbarhetsåldern för grova brott sänks till 13 år.
Ny påföljd när åldersgränsen sänks
När lagändringen börjar gälla kommer även 13- och 14-åringar som döms för grova brott kunna placeras i särskilda ungdomsfängelser i stället för inom Statens institutionsstyrelse (SIS).
Under 2025 dömdes 259 personer i åldern 15–18 år till sluten ungdomsvård. Enligt regeringskansliets bedömning, som TV4 Nyheterna hänvisar till, hade dessa i stället hamnat i ungdomsfängelse om de nya reglerna redan varit i kraft.
Regeringens linje är att Kriminalvården har större erfarenhet av att hantera grov kriminalitet och att systemet därför behöver anpassas efter den förändrade brottsutvecklingen.
Max elva timmar inlåsta per dygn
Samtidigt införs särskilda barnanpassningar.
En central regel är att barn som huvudregel inte ska vara inlåsta mer än elva timmar per dygn. Resterande tid ska fyllas med aktiviteter, framför allt utbildning.
Till skillnad från vuxna intagna ska barnens sysselsättningsplikt i första hand bestå av skolgång. Varje ungdom ska få en individuell verkställighetsplan med fokus på utbildning och återfallsförebyggande insatser.
lanen tas fram av Kriminalvården i samarbete med socialtjänst och vårdnadshavare.
På en pressträff säger justitieminister Gunnar Strömmer (M):
– Vi kommer att stärka samhällets skydd mot allvarlig brottslighet och ta hand om de barn som döms för grova brott på ett mycket bättre sätt än hittills.
Barnets bästa och familjekontakt
Principen om barnets bästa skrivs in i regelverket. Barnen ska få möjlighet att framföra sina åsikter och dessa ska beaktas, även om det yttersta ansvaret för besluten ligger hos myndigheterna.
En annan viktig förändring är att unga och vuxna intagna ska hållas åtskilda.
Syftet är att minska risken för negativ påverkan och att unga rekryteras djupare in i kriminalitet.
Dessutom ska barns rätt till kontakt med familjen särskilt beaktas i frågor om besök och annan kommunikation. Regeringens bedömning är att tätare familjekontakt kan minska de negativa effekterna av frihetsberövandet.
Reformen innebär därmed både en skärpning – genom sänkt straffbarhetsålder – och en rad särskilda barnanpassningar i hur straffen ska verkställas.
Källa: TV4 Nyheterna
