Debatt: läraren slår larm om skrivkrisen i skolan

Läraren: Det här är inget mysterium

Men enligt gymnasieläraren Markus Åkesson är förklaringen större än så.

– Tänk om vi står inför ett systemfel? skriver han i en debattartikel i Vi Lärare.

Han menar att diskussionen riskerar att fastna i symtom – stavfel, skärmtid, bristande koncentration – i stället för att tala om strukturen bakom resultaten.

Rättning långt in på kvällen

En vanlig tisdagskväll sitter Åkesson och rättar historieprov. I klassrummet skriver eleverna för hand, men proven görs på dator eftersom handstilen för några år sedan blev för svår att tyda.

Ändå tar rättningen allt mer tid.

– Att börja med stor bokstav efter punkt ses nuförtiden av eleverna som ett förslag, skriver han.

För en tid sedan tvingades han byta datormus till en ergonomisk platta. Stavfelen och de språkliga bristerna har blivit så många att belastningen känns fysiskt.

Samtidigt sitter hans döttrar bredvid och ritar. Han ser hur den ena håller pennan fel och ställer sig frågan: Vem ska ha tid att träna rätt grepp i en klass med 27 elever?

Pressat system – större klasser

Åkesson beskriver ett skolsystem där marginalerna är borta.

– Vi har fyllt klasserna till brädden för vad som är fysiskt möjligt. Vi har pressat all luft ur systemet och kallar det effektivisering, skriver han.

Enligt en undersökning från Sveriges Lärare uppger nio av tio lärare i förskoleklass och lågstadiet att en reglering av gruppstorlekarna skulle ha stor betydelse. 92 procent svarar att eleverna inte får den hjälp de behöver när grupperna är för stora.

Samtidigt visar nationella prov att 12,3 procent av eleverna i årskurs tre underkänns på delprovet i stavning och interpunktion.

Färre elever – bättre stöd

Enligt Åkesson skulle lärarna själva vilja se betydligt mindre grupper. I förskoleklass runt 18 elever i stället för dagens cirka 25. I grundskolan omkring 20 i stället för 24.

Han menar att större klasser direkt påverkar möjligheten att ge individuell återkoppling, rätta texter noggrant och tidigt fånga upp elever som halkar efter.

Samtidigt saknar 15,9 procent av eleverna i årskurs nio gymnasiebehörighet, konstaterar han.

– Det är väl idag som elever inte lär sig skriva ordentligt? skriver Åkesson.

Vill se politisk reglering

I debattartikeln riktar han en tydlig uppmaning till politiker och huvudmän: sluta se utbildning som en kostnadspost.

Han vill se reglerade klasstorlekar och en tydligare styrning av undervisningstid, så att lärare får möjlighet att fokusera på sitt kärnuppdrag.

– Vi måste reglera klasstorlekarna så att mina kollegor runt om i landet får tid och ork att rätta stavfel i sina elevers texter. Vi måste reglera undervisningstiden så att vi lärare får vara just lärare, skriver han.

Frågan han lämnar läsaren med är enkel – och laddad:

Har vågskålen slutligen slagit över?

Debattinlägget är publicerat i Vi Lärare och undertecknat Markus Åkesson, pappa och gymnasielärare i historia och samhällskunskap.