Det har gått sex år sedan covid-19 lamslog världen.
Just nu läser andra
I dag är situationen stabilare. Vaccinationer och uppbyggd immunitet har gjort att betydligt färre blir svårt sjuka jämfört med pandemins första år.
Men virusutbrott är fortsatt en realitet att räkna med, rapporterar TV4 Nyheterna.
Smittan svår att följa
Ingen vet exakt hur stor spridningen av covid-19 är i Sverige i dag. Enligt Folkhälsomyndigheten testade fem procent av dem som sökte vård för luftvägsinfektioner positivt under vecka sex i år. Några breda befolkningsmätningar görs inte längre, och mörkertalet är okänt.
Symtombilden har också förändrats över tid.
– Jag tror att det finns de som tappar lukt och smak i dag också. Men symptomen på covid-19 är väldigt svåra att skilja från en vanlig förkylning eller influensa, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, till TV4.
Läs också
Samtidigt är risken för allvarlig sjukdom betydligt mindre än tidigare. Vaccinationerna, tillsammans med att många haft infektionen en eller flera gånger, har byggt upp ett bredare skydd i befolkningen.
Rekommendationen om påfyllnadsdos kvarstår dock för personer över 75 år och för riskgrupper.
När världen stängde ner
När de första rapporterna om viruset kom i början av 2020 präglades läget av osäkerhet.
Enligt vaccinforskaren Matti Sällberg vid Karolinska Institutet blev det tydligt hur allvarlig situationen var när stora städer började stängas ner internationellt.
Det markerade en ny fas i den globala smittspridningen och innebar stora påfrestningar för både sjukvård och samhällen.
Läs också
Nya virus kan uppstå
Att covid-19 i dag orsakar mildare sjukdom betyder inte att risken för framtida pandemier är borta.
Matti Sällberg bedömer att det är mindre sannolikt att just det nuvarande coronaviruset skulle orsaka en ny pandemi. Däremot anser han att det över tid är troligt att världen ställs inför nya virus – antingen helt nya smittämnen eller äldre virus som förändrats kraftigt genom genetiska förändringar.
Han framhåller därför vikten av fortsatt beredskap och aktiv vaccinforskning, så att nya vacciner kan tas fram snabbare vid behov.
Enligt experterna handlar det ytterst om att stärka den långsiktiga pandemiberedskapen, både nationellt och internationellt.
Källa: TV4 Nyheterna