Kathrine Frich
De flesta ukrainare är fortsatt skeptiska till att pågående förhandlingar med Ryssland och USA kommer att leda till en varaktig fred, enligt en ny opinionsundersökning.
Resultaten tyder på att den allmänna opinionen i stort sett är oförändrad trots fortsatta diplomatiska ansträngningar.
Offentlig skepsis
En undersökning genomförd av Kyiv International Institute of Sociology (KIIS) mellan den 12 och 24 februari visar att 70 % av de tillfrågade inte tror att de nuvarande samtalen kommer att leda till en hållbar fred.
Samtidigt uppgav 25 % att de tror att förhandlingarna kan resultera i en stabil uppgörelse, medan 5 % var osäkra.
Jämfört med en liknande mätning i mitten av januari 2026 noterade sociologerna ingen betydande förändring i opinionen.
Resultaten speglar fortsatt misstro bland ukrainare mot Rysslands avsikter i konflikten.
Skäl till tvivel
I januari frågade KIIS även varför respondenterna saknade förtroende för samtalen. Enligt sociologerna hänvisade många till Rysslands agerande och officiella retorik.
”Ukrainare fortsätter att vara kritiska till de nuvarande fredsförhandlingarna och majoriteten har inga optimistiska förväntningar på dem. De praktiska realiteterna i Ukraina, det ryska trycket vid fronten trots deras stora förluster, den ryska terrorn mot civilbefolkningen och försöken att frysa befolkningen och lämna dem utan el under den kalla vintern, de kompromisslösa, folkmordspräglade uttalandena från den ryska ledningen och mer därtill ger ukrainare få skäl att tro på en rysk vilja att avsluta kriget inom en snar framtid. Ukrainare förstår särskilt att om ryssarna är beredda att avsluta kriget, kommer det endast att ske på villkor som i praktiken innebär Ukrainas kapitulation (och de kommer inte att acceptera något annat).
Samtidigt är ukrainare fortsatt öppna för svåra kompromisser och redo att diskutera dem, men inte till priset av kapitulation”, sade KIIS verkställande direktör Anton Hrusjetskyj.
Så genomfördes undersökningen
KIIS Omnibus-undersökning genomfördes via telefonintervjuer med ett slumpmässigt genererat urval av mobiltelefonnummer i regeringskontrollerade regioner i Ukraina.
Totalt deltog 2.004 respondenter i åldern 18 år och äldre, samtliga bosatta i områden som kontrollerades av Kyiv vid tiden för undersökningen.
Under normala förhållanden uppskattar forskarna felmarginalen för ett urval på omkring 1.000 personer till högst 4,1 % med 95 % konfidensnivå, med hänsyn till en designeffekt på 1,3.
De påpekade att krigsförhållanden kan medföra ytterligare systematiska avvikelser.
